Venezuela

Jag har snart packat färdigt. har packat i och ur väskan otaliga gånger. Ändrat mig och packat om igen. nu tror jag att jag är ganska färdig. bara gå runt och vara sprängfylld av mixen av förväntan och nervositet. Den sanaste vecan har resan varit allt jag kunnat tänka på men det är ändå så att man inte riktigt kan förstå att det bär av om några timmar.
Har varit på en liten turné och sagt hejdå. ett nödvändigt ont. Men det kändes bra. kommer att sakna alla så! jag älskar er.
Den största nervositetfaktorn är väl ändå mina enorma brister i det spanska språket. men det kommer kännas så mycket bättre när jag väl kommit över den barriären. en mycket större utmaning än om jag åkt till ett engelspråkigt land.

Alla är så jävla imponerade. och visst är jag lite stolt över mig själv. men mest känner jag mig rädd.
Imorgon åker jag till uppsala och stannar hos syster en natt. Sen bär det av på tisdag morgon.

Besos //Petra