Maturin
Efter kongressen akte jag till maturin. en stad pa landet i ostra venezuela. Jag akte for att halsa pa nagra kamrater fran CMr som jag traffade pa kongressen i juni. Maturin ar en av venezuelas storsta stader. storre an caracas till ytan for att omrdena ar sa utspridda. Varmen ar otrolig och kryper inte alltfor sallan upp till 40 grasçders strelet och med en luftfuktighet som gar att man svettes nar man sitter still. Det var valdigt intressant att bo hemma hos en "vanlig" venezulansk familj. de bor i sma skjul dar det knappt fins mobler. en familj kan dela pa en dubbelsang och rinande vatten fanns inte. vattnet kunde komma en timma om dagen. da man samlade upp det framst till dricksvatten och matlagning. blev det nagot over kunde man tvatta sig med en skopa. De var ocksa valdigt fattiga och jag anlande just innan lon vilket innebar att det inte fanns varken mat eller resurser for att handla. jag at inte en maltid pa fem dagar. men sen kom lonen och da lagades det ris med kott och vid varje maltid fick jag den storste portionen. vilket kandes helt fel. eftersom det inte fanns nan mat fanns det inte mycket energi. sa killarna sov ofta fram tills 3-4 pa em. nagot som jag inte klarar av. sa jag gick mes runt och vankade.
Vi akte till det bolivarinaska universitetet dar det ges utbildningar med socialist pragling. det var nygbyggt och valdigt fint. dar studerar ocksa studenter fran bolivia, mexico och andra lander genom alba samarbetet. de anordnade en manifestation gantimot fascisterna och massakrerna som pagar i bolivia. De hade ocksa en pagaende kampanj med insamling av klader och andra nodvandigheter som skulle skickas till kuba och haiti som stod efter de nyss hajade orkaner som forstort offatbart mycket.
jag var ocksa med pa tva introdduktions moten for att projekt som killarna ska jobba med. det ar en fraktion av PDVSA som ska organisera landsbyggden i sma grupper for att skapa en socialistsk markand och natverk for att uttvekla jordbruket for att gora venezuela sjalvforsorjande och minksa importen och beroendet av multinationella foretag.
killarna ska funka som underlattare. ge stod at grupperna och lara dem vad socialism innebar i praktiken.
Ikvall aker jag till Argentina: buenos aires och Patagonien. Och darefter till rio de janiero!
:D
Vi hors//Petra
Vi akte till det bolivarinaska universitetet dar det ges utbildningar med socialist pragling. det var nygbyggt och valdigt fint. dar studerar ocksa studenter fran bolivia, mexico och andra lander genom alba samarbetet. de anordnade en manifestation gantimot fascisterna och massakrerna som pagar i bolivia. De hade ocksa en pagaende kampanj med insamling av klader och andra nodvandigheter som skulle skickas till kuba och haiti som stod efter de nyss hajade orkaner som forstort offatbart mycket.
jag var ocksa med pa tva introdduktions moten for att projekt som killarna ska jobba med. det ar en fraktion av PDVSA som ska organisera landsbyggden i sma grupper for att skapa en socialistsk markand och natverk for att uttvekla jordbruket for att gora venezuela sjalvforsorjande och minksa importen och beroendet av multinationella foretag.
killarna ska funka som underlattare. ge stod at grupperna och lara dem vad socialism innebar i praktiken.
Ikvall aker jag till Argentina: buenos aires och Patagonien. Och darefter till rio de janiero!
:D
Vi hors//Petra
congreso de jovenes mas calor
Hej hej! Jag har varit pa kongress och ni kan lasa en artikel har nedan. det var himla skojsigt. bland det mest inspirerande jag varit med om. helt underbart att befinna sig i detta politiska klimat. Man kanner sig som Cheguevara nar alla satter igang med sina slagord. battre stammning an pa en Vm final i herrfotboll. det kan jag lova. ;)
forutom att jobba politiskt sa dansde jag tambor och traffade oandlit mycket folk. Ja jag var euforisk hela tiden. desstom var jag popularast pa hala kongressen. :P fick dessutom ett par socialist skor. typ rodaconverse. det finaste som skadats!
men jag ar bitter or att jag inte fick krama chavez och prata lite. jag tror han hade bjudit in mig till miraflores efter det. tror knappast jag far nan men chans. sa jag ar lite bitter. men man ska aldrig saga aldrig for i det har landet kan vad som helst handa! :D
allt ar fint.
nu ar jag i maturin. En stad i venzuelas inland. narmare 40 grader varmt och dar jag bor finns inget rinande vatten. sa man for osa med en skopa nar mn tvattar sig var tredje dag. jag ar en liten lortgris. dessutom ar det daligt med pengar sa jag har knappt atit sen i mandags. man snart ska jag tillbaka till caracas.
Entusiasm och kamp under instiftandet av Joveniles de Partido Socialista unido de Venezuela. JPSUV( ungdomarna i Venezuelas enade Socialistiska Parti.)
Den 11, 12 och 13 september hade Ungdoms organisationen av venezuelas enade socialistiska parti JPSUV sin instiftande kongress i industristaden Puerto Ordaz i staten Bolivar i Venezuela. Deltog gjorde narmare 1300 delegerade fran hela landet dessa demokratiskt valda utifrån bataljoner, delegater som representerande de ca 50000 medlemmarna i JPSUV. Entusiasmen var stor och stämningen under hela kongress var kokande. Det ar klart att landets politiska klimat de senaste 10 åren har påverkat landets ungdomar och gjort dem politiskt medvetna. Ungdomar som inte ar rädda for att kritisera och som ar beredda att försvara och kämpa for att avancera och radikalisera den bolivarianska socialistiska revolutionen. Deltog gjorde ocksa 30 internationella inbjudna gäster varav 5 stycken fran handsoffvenezuela (Sverige, Danmark, Spanien och Mexico) Tillsammans med medlemmar från systerorganisationen Corriente marxista revolucionaria CMR sålde dessa material och diskuterade marxism med de delegerade. Utöver tidningen El miltante och marxistisk, leninistisk litteratur såldes också ett förslag på ett marxistiskt program för Ungdomsdelen av PSUV som tagits fram av CMR.
Kongressen inleddes med en välkomstcermoni med uppspelta ungdomar som försokte bräcka varandra med socilistiska slagord. I de påfoljande gruppdiskussionerna delade de delgerade upp sig i 47 grupper for att diskutera de föreslagna stadgarna, livsmedelskrisen i landet samt oljans påverkan på landets ekonomi. Det ända som hanns med att diskutera var dock stadgarna.
Splittringen inom partiet.
Deltagandet och intresset var stort i diskussionerna och genom hela kongressen speglades det kanske största problemet inom PSUV och kanske det farligaste hotet mot den bolivarianska revolutionen. Splittringen mellan militanta revolutionärer och de byråkratiska reformisterna. Reformisterna menar att det ar möjligt att nå en socialism genom reformer och att nationlisera storföretag inte ar nödvändigt. De förespråkar en medelväg; en marknadsekonomi med socialiska drag. Medans revolutionärerna menar att en sann socialism bygger pa arbetarkontroll av produktionsmedlen och kräver att borgarklassen expropieras.
Byråkratin mot massorna.
Det märktes tydligt att byråkratin ledde kongressen med järnhand. Många var upprörda over det antidemokratiska upplägget pa kongressen. Bland annat att stadgarna som skrivits av personer runt Hector Rodriguez, ledare av JPSUV, inte hade delats ut innan kongressen och därför inte kunnats diskuteras. De var dessutom framtagna av personer som inte var valda demokratiskt utan som handplockats av Héctor Rodriguez När fredagens utlovade debatt, där stadgarna skulle diskuteras, uteblev och ersattes av ett musikframträdande upprördes många ungdomar och kände sig överkarda. I publiken fanns ett stort antal ungdomar som krävde den utlovade debatten men de tystades ned av byråkraterna. Under paföljandedags förmiddagssamling skulle stadgarna godkännas och buaropen haglade fran flera håll. Slagord som "Jovenes socialistas, marxistas leninistas." (socialistiska ungdomar, marxist, leninister) och "Fuera el reformismo en las filas del chavismo." (utan reformer i chavismens väg.) Motståndet mot stadgarna var stort. Men så delades oväntat det ut ett förslag på ändringar av stadgarna. ändringarna baserades pa gruppdiskussionerna som hade visat pa att ungdomarna var mer radikala än vad som väntats. De ny astadgarna var helt enkelt oigenkännliga mot de gamla. Delar av CMRs föreslagna program kunde också lysa igenom på några av punkterna. Bland annat sågs ändringen gällande, valet av de 10 medlemmarna till den nationella ledningen av JPSUV skulle inte väljas av PSUV utan att dessa platser skulle fyllas med representanter valda av basorganisationerna, som en stor seger.
De militanta revolutionärerna ökar i antal.
Radikaliseringen och orsaken till att alltfler blir anhängare av den militanta revolutionära delen av JPSUV och PSUV kan förklaras av att folk har tröttnat på att reformismen och byråkratin gor att resultaten ar små och inte märks tillräckligt. Situationen i landet har förbättrats avsevärt de senaste tio åren med en minskad fattigdom, sjukvård for alla, utrotandet av analfabetism osv. Men förändringen ar fortfarande aldelles for liten. Fortfarande är klasskillnaderna enorma. Samma rika människor som för tio år sedan sitter fortfarande på de stora tillgångarna och korruptionen ar ett stort problem... och detta efter nästan ett deceniums av socialistisk revolutionon. Kongressen visade missnöjet med problemen i landet och att ungdomarna vill ha en radikal förändring av hela samhällsstrukturen. Marxisterna visar en tydlig väg for att fullborda revolutionen och nå en äkta socialism. De delegerade såg marxisterna som de ända som hade något konkret att komma med och var därför en stor inspiration för många av ungdomarna. Ungdomarna stodjer Chávez i byggandet av socialismen men kräver att revolutionen avanceras. Många anser att expropiera borgarklassen är nödvändigt för att rädda den bolivarianska revolutionen och se en verklig förändring i landet. Det är nödvändigt att for att stoppa de ekonomska sabotage son ständigt pågar och som bland annat leder till livsmedelsbrist och ökade matpriser.
Chavez avslutade.
Kongressen avslutades med ett tal av den inbjudne presidenten Hugo Rafael Chàvez Frías. På scenen fanns 30 stolar for de internationella delegaterna. Alla bjöds upp pa scenen och ropades upp en efter en för att sätta sig. När 25 namn ropats upp och endast de 5 medlemmarna fron HOV stod kvar tog listan slut. En minuts förvirring uppstod innan de tvingades gå av scenen och satta sig i publiken utan att få skaka hand och visa sitt stod gentemot presidenten. HOV medlemmarna hade helt enkelt eliminerats fran listan av de byråkratiska reformisterna. Det hela kan ses som en grov förolämpning grundad i rädsla och i ideologiska skal. Det var tydligt att de ansågs att CMR och darmed medlemmarna ur HOV redan påverkat kongressen alltför mycket och därfor inte var välkomna. Men det som skulle fungera som en forolämpning blev istället till reformisternas nackdel. For att alla delegerade i publiken såg vad som hände. Att de internationella delgaterna som hade synts mest pa kongressen och beblandat sig med de venezulanska ungdomarna istallet för, som de övriga internatinella deltagarna bara umgåtts med varandra, tvingades lämna scenen. Tack vare detta vann CMR mer stod från venezuelas unga socialister.
Chavez höll ett långt tal som bland annat handlade om ungdomen som den storsta kraften bakom förändring och vikten av att studera och lära av historen. Om krisen i Bolivia där fascismen lever och måste bekämpas. Om utvisandet av Usa;s ambassador efter uppbådandet av en planerad kupp mot presidenten och av solidaritet med bolivias president Evo morales. Han menade att fascismen kan sprida sig och uppmanade ungdomarna att inte vara passiva utan ta bekämpa all form av facism. Talet var mycket uppkattat och besvarades med hejjarop.
Trots att kongressen genomsyrades av byråkrati och visade på att reformisterna ar val organiserade och inte tillät en öppen debatt. Reformisterna tror inte att folket kan påverka genomfora en verklig forändring. Men kongressen visade pa att dessa är i minoritet och resultaten kan ses som enormt positiva. Basen segrade over byråkratin och reformisterna. Kongressen visade på att en radikaliserning i Venezuela ar nödvändig for att revolutionen inte skall förlora utan nå sitt mål : socialism. och vara ett exempel på att en annan värld ar möjlig. Något som som resten av Latinamerika och världen behöver. Veneceremos! Vi skall segra!
Petra Edlund. Caracas 17/9
forutom att jobba politiskt sa dansde jag tambor och traffade oandlit mycket folk. Ja jag var euforisk hela tiden. desstom var jag popularast pa hala kongressen. :P fick dessutom ett par socialist skor. typ rodaconverse. det finaste som skadats!
men jag ar bitter or att jag inte fick krama chavez och prata lite. jag tror han hade bjudit in mig till miraflores efter det. tror knappast jag far nan men chans. sa jag ar lite bitter. men man ska aldrig saga aldrig for i det har landet kan vad som helst handa! :D
allt ar fint.
nu ar jag i maturin. En stad i venzuelas inland. narmare 40 grader varmt och dar jag bor finns inget rinande vatten. sa man for osa med en skopa nar mn tvattar sig var tredje dag. jag ar en liten lortgris. dessutom ar det daligt med pengar sa jag har knappt atit sen i mandags. man snart ska jag tillbaka till caracas.
Entusiasm och kamp under instiftandet av Joveniles de Partido Socialista unido de Venezuela. JPSUV( ungdomarna i Venezuelas enade Socialistiska Parti.)
Den 11, 12 och 13 september hade Ungdoms organisationen av venezuelas enade socialistiska parti JPSUV sin instiftande kongress i industristaden Puerto Ordaz i staten Bolivar i Venezuela. Deltog gjorde narmare 1300 delegerade fran hela landet dessa demokratiskt valda utifrån bataljoner, delegater som representerande de ca 50000 medlemmarna i JPSUV. Entusiasmen var stor och stämningen under hela kongress var kokande. Det ar klart att landets politiska klimat de senaste 10 åren har påverkat landets ungdomar och gjort dem politiskt medvetna. Ungdomar som inte ar rädda for att kritisera och som ar beredda att försvara och kämpa for att avancera och radikalisera den bolivarianska socialistiska revolutionen. Deltog gjorde ocksa 30 internationella inbjudna gäster varav 5 stycken fran handsoffvenezuela (Sverige, Danmark, Spanien och Mexico) Tillsammans med medlemmar från systerorganisationen Corriente marxista revolucionaria CMR sålde dessa material och diskuterade marxism med de delegerade. Utöver tidningen El miltante och marxistisk, leninistisk litteratur såldes också ett förslag på ett marxistiskt program för Ungdomsdelen av PSUV som tagits fram av CMR.
Kongressen inleddes med en välkomstcermoni med uppspelta ungdomar som försokte bräcka varandra med socilistiska slagord. I de påfoljande gruppdiskussionerna delade de delgerade upp sig i 47 grupper for att diskutera de föreslagna stadgarna, livsmedelskrisen i landet samt oljans påverkan på landets ekonomi. Det ända som hanns med att diskutera var dock stadgarna.
Splittringen inom partiet.
Deltagandet och intresset var stort i diskussionerna och genom hela kongressen speglades det kanske största problemet inom PSUV och kanske det farligaste hotet mot den bolivarianska revolutionen. Splittringen mellan militanta revolutionärer och de byråkratiska reformisterna. Reformisterna menar att det ar möjligt att nå en socialism genom reformer och att nationlisera storföretag inte ar nödvändigt. De förespråkar en medelväg; en marknadsekonomi med socialiska drag. Medans revolutionärerna menar att en sann socialism bygger pa arbetarkontroll av produktionsmedlen och kräver att borgarklassen expropieras.
Byråkratin mot massorna.
Det märktes tydligt att byråkratin ledde kongressen med järnhand. Många var upprörda over det antidemokratiska upplägget pa kongressen. Bland annat att stadgarna som skrivits av personer runt Hector Rodriguez, ledare av JPSUV, inte hade delats ut innan kongressen och därför inte kunnats diskuteras. De var dessutom framtagna av personer som inte var valda demokratiskt utan som handplockats av Héctor Rodriguez När fredagens utlovade debatt, där stadgarna skulle diskuteras, uteblev och ersattes av ett musikframträdande upprördes många ungdomar och kände sig överkarda. I publiken fanns ett stort antal ungdomar som krävde den utlovade debatten men de tystades ned av byråkraterna. Under paföljandedags förmiddagssamling skulle stadgarna godkännas och buaropen haglade fran flera håll. Slagord som "Jovenes socialistas, marxistas leninistas." (socialistiska ungdomar, marxist, leninister) och "Fuera el reformismo en las filas del chavismo." (utan reformer i chavismens väg.) Motståndet mot stadgarna var stort. Men så delades oväntat det ut ett förslag på ändringar av stadgarna. ändringarna baserades pa gruppdiskussionerna som hade visat pa att ungdomarna var mer radikala än vad som väntats. De ny astadgarna var helt enkelt oigenkännliga mot de gamla. Delar av CMRs föreslagna program kunde också lysa igenom på några av punkterna. Bland annat sågs ändringen gällande, valet av de 10 medlemmarna till den nationella ledningen av JPSUV skulle inte väljas av PSUV utan att dessa platser skulle fyllas med representanter valda av basorganisationerna, som en stor seger.
De militanta revolutionärerna ökar i antal.
Radikaliseringen och orsaken till att alltfler blir anhängare av den militanta revolutionära delen av JPSUV och PSUV kan förklaras av att folk har tröttnat på att reformismen och byråkratin gor att resultaten ar små och inte märks tillräckligt. Situationen i landet har förbättrats avsevärt de senaste tio åren med en minskad fattigdom, sjukvård for alla, utrotandet av analfabetism osv. Men förändringen ar fortfarande aldelles for liten. Fortfarande är klasskillnaderna enorma. Samma rika människor som för tio år sedan sitter fortfarande på de stora tillgångarna och korruptionen ar ett stort problem... och detta efter nästan ett deceniums av socialistisk revolutionon. Kongressen visade missnöjet med problemen i landet och att ungdomarna vill ha en radikal förändring av hela samhällsstrukturen. Marxisterna visar en tydlig väg for att fullborda revolutionen och nå en äkta socialism. De delegerade såg marxisterna som de ända som hade något konkret att komma med och var därför en stor inspiration för många av ungdomarna. Ungdomarna stodjer Chávez i byggandet av socialismen men kräver att revolutionen avanceras. Många anser att expropiera borgarklassen är nödvändigt för att rädda den bolivarianska revolutionen och se en verklig förändring i landet. Det är nödvändigt att for att stoppa de ekonomska sabotage son ständigt pågar och som bland annat leder till livsmedelsbrist och ökade matpriser.
Chavez avslutade.
Kongressen avslutades med ett tal av den inbjudne presidenten Hugo Rafael Chàvez Frías. På scenen fanns 30 stolar for de internationella delegaterna. Alla bjöds upp pa scenen och ropades upp en efter en för att sätta sig. När 25 namn ropats upp och endast de 5 medlemmarna fron HOV stod kvar tog listan slut. En minuts förvirring uppstod innan de tvingades gå av scenen och satta sig i publiken utan att få skaka hand och visa sitt stod gentemot presidenten. HOV medlemmarna hade helt enkelt eliminerats fran listan av de byråkratiska reformisterna. Det hela kan ses som en grov förolämpning grundad i rädsla och i ideologiska skal. Det var tydligt att de ansågs att CMR och darmed medlemmarna ur HOV redan påverkat kongressen alltför mycket och därfor inte var välkomna. Men det som skulle fungera som en forolämpning blev istället till reformisternas nackdel. For att alla delegerade i publiken såg vad som hände. Att de internationella delgaterna som hade synts mest pa kongressen och beblandat sig med de venezulanska ungdomarna istallet för, som de övriga internatinella deltagarna bara umgåtts med varandra, tvingades lämna scenen. Tack vare detta vann CMR mer stod från venezuelas unga socialister.
Chavez höll ett långt tal som bland annat handlade om ungdomen som den storsta kraften bakom förändring och vikten av att studera och lära av historen. Om krisen i Bolivia där fascismen lever och måste bekämpas. Om utvisandet av Usa;s ambassador efter uppbådandet av en planerad kupp mot presidenten och av solidaritet med bolivias president Evo morales. Han menade att fascismen kan sprida sig och uppmanade ungdomarna att inte vara passiva utan ta bekämpa all form av facism. Talet var mycket uppkattat och besvarades med hejjarop.
Trots att kongressen genomsyrades av byråkrati och visade på att reformisterna ar val organiserade och inte tillät en öppen debatt. Reformisterna tror inte att folket kan påverka genomfora en verklig forändring. Men kongressen visade pa att dessa är i minoritet och resultaten kan ses som enormt positiva. Basen segrade over byråkratin och reformisterna. Kongressen visade på att en radikaliserning i Venezuela ar nödvändig for att revolutionen inte skall förlora utan nå sitt mål : socialism. och vara ett exempel på att en annan värld ar möjlig. Något som som resten av Latinamerika och världen behöver. Veneceremos! Vi skall segra!
Petra Edlund. Caracas 17/9
hace calor
Tjo!
Allt fortsatter vara fint. Jag klattrar i natinalparkensberg och jag springer pa stan. jag gar pa bio och jag ater arepas. kunde inte ma battre! fast jag saknar er forstars. Mitt rum i lagen heten ar helt underbart. har ju inte kunnat stanga in mig pa over ett ar. kanns skont. Ett av mina ma var ju att fa se chavez IRL dvs nar han talar och det ser redan ut som jag ska fa det . Pa PSUVs ungsdomskongress i ciudad bolivar till helgen.
//Petra
Allt fortsatter vara fint. Jag klattrar i natinalparkensberg och jag springer pa stan. jag gar pa bio och jag ater arepas. kunde inte ma battre! fast jag saknar er forstars. Mitt rum i lagen heten ar helt underbart. har ju inte kunnat stanga in mig pa over ett ar. kanns skont. Ett av mina ma var ju att fa se chavez IRL dvs nar han talar och det ser redan ut som jag ska fa det . Pa PSUVs ungsdomskongress i ciudad bolivar till helgen.
//Petra
ya llegué
Ja nu har jag landat i varmen igen! Kommer numera skriva utan bokstaverna a, a och o. ja ni forstar vad hag menar. Jag lamnade datorn hemma sa nu kommer jag kanske inte skriva jatteofta och inte sa jattelanga inlagg men jag hoppas att de ska vara av hogkvalite och tillracligt informativa. Igar kom jag fram vid tre tiden och damians kusin korde mig till caracas dar jag vaxlade pengar och anlande till mitt nya hem! En lagenhet i centrala caracas. ja har ar det nog lite farligare och jag far vara lite mer pa min vakt. Men det kommer nog ga bra. tyvarr var mitt rum upptaget men jag hoppas pa att fa det imorgon. Jag somnade vid nio snaret helt utmattad av att nastan inte sovit alls pa ett och ett halvt dygn. vaknade foga overaskande klockan sju imorse. akte till parque del este for att jogga. de hade bytt namn pa bade stationen och parken till MIranda, efter en av frihetskamparna. DE hade ocksa uttokat metronatet avsevart och har flera projekt pa G gallande kollektivtrafiken. underbart!
SEn akte jag mid Ben som sallskap till baruta for att hamta mina saker jag lamnat dar. det kandes valdigt kostigt att vara dar. det har ju varit mitt "hem" i ett ar och nu har jag ingen anledning att aka dit igen. Vi slot aven upp med Victor som gav mig en valkomms gerbera! Sott! vi tog ett par ol innan jag och ben akte hem till mig. antligen kan jag ta med kompisar hem. kanns kul.Han var imponerad av lagenheten och slangde sig over den enorma kvantiteten marxistisk litteratur som hela stallet ar fullt av. Lagenheten fungerar ocksa som hogkvarter for CMR ochhar arbetar de pa riktigt med att paverka riktningen av revolutionen. :)
senare akte jag till sabill for att ata middag med min Antonio. min bastaste kompis har. han blev superglad for sina fina presenter. en tetrs troja( for att tetris ar ett spel fran sovjet) och en akta svensk dalahast. han blev ganska besviken for att sveriges symbol inte var en viking utan en hast. (dessutom en uppspacklad sadan)
Vi hors snart! //Petra
SEn akte jag mid Ben som sallskap till baruta for att hamta mina saker jag lamnat dar. det kandes valdigt kostigt att vara dar. det har ju varit mitt "hem" i ett ar och nu har jag ingen anledning att aka dit igen. Vi slot aven upp med Victor som gav mig en valkomms gerbera! Sott! vi tog ett par ol innan jag och ben akte hem till mig. antligen kan jag ta med kompisar hem. kanns kul.Han var imponerad av lagenheten och slangde sig over den enorma kvantiteten marxistisk litteratur som hela stallet ar fullt av. Lagenheten fungerar ocksa som hogkvarter for CMR ochhar arbetar de pa riktigt med att paverka riktningen av revolutionen. :)
senare akte jag till sabill for att ata middag med min Antonio. min bastaste kompis har. han blev superglad for sina fina presenter. en tetrs troja( for att tetris ar ett spel fran sovjet) och en akta svensk dalahast. han blev ganska besviken for att sveriges symbol inte var en viking utan en hast. (dessutom en uppspacklad sadan)
Vi hors snart! //Petra
