manos fuera en tele

No volveran filmen har sänts på nationell tv.!
det går verkligen framåt i venezuela just nu.

chavez har natonaliserat flera stora livsmedelsföretag.
och det bara rör på sig.
jag önskar så att jag var där.

pq chávez?

Som sagt; seger i Folkomröstningen


 Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen fredagen den 13 februari så samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal.

Och I  folkomröstningen segrade ja sidan med god marginal. 54,9% röstade ja och 45,1% röstade nej Valdeltagandet var så högt som 70 %
Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder.
Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år.
Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar. Så varför vann ja den här gången efter de två senaste ”förlusterna”?

I december 2007 när jag själv befann mig i Venezuela förlorade Chavez omröstningen om reformen med knappa 200 000 röster samtidigt som två miljoner chavez anhängare inte gick och röstade.
Den gången handlade det också om att ändra i konstitutionen, men i 67 olika artiklar.
Vad exakt reformen handlade om var lite svårt att greppa och ledde till, som jag uppfattade det, En ganska stor förvirring och det är därför som jag tror att en del lät bli att rösta.
Oppositionen hade också då som nu fula knep för sig. Eftersom reformen var så omfattande så spred man misstolkningar av ändringsförslagen. Tex hävdades att regeringen skulle ha rätt att ta barnen ifrån hemmen. Påståenden som denna fick folk att bli osäkra.

Dessutom kan man se en tydlig trötthet hos folket. Och detta är ett farligt hot mot revolutionen.. De är trötta på otaliga kampanjer, tal, manifestationer och protester. Folk är trötta på att rösta. Venezuela måste vara ett av de mest demokratiska länderna i världen. Jag hörde en att de haft 14 valprocesser sedan Chavez valdes för första gången 1998. Men folk har röstat på Chavez och vill ha konkreta förändringar av samhället istället för fler omröstningar. Dessutom trodde alla att det skulle bli ett ja och kände därför att det inte var värt att köa 4 timmar ännu en gång. Detta var första gången som chavez förlorade.

Även de regionala valen i november förra året skulle kunna ses som en frammarsch för oppositionen. Detta trots att siffrorna visar att psuv-kandidater ändå fick 54% av rösterna lyckades oppositionen mobilisera och vann ganska få men strategiskt viktiga positioner i landet. Bland annat ledningen i den oljerikarika delstaten zulia och borgmästarskapet i caracas.

Men trots att dessa två val skulle kunna tolkas som att oppositionen och kontrarevolutionen går på frammarsch i Venezuela så visar folkomröstningen den 15 februari val på det helt motsatta. Oppositionen har inte ökat i antal. Utan chavez har ett fortsatt stort stöd hos massorna. Valdeltagandet i söndags ökade kraftigt jämfört med 2007.
1,7 miljoner fler röster för ett ja, medan oppositionen vuxit en halv miljon. Alltså vann chavez tillbaka de flesta av dem som inte gick och röstade 2007.
Detta visar på att massorna insett att om man låter bli att rösta går högern framåt och i och med det hotas de reformer som har genomförts.
Ett exempel på detta är tex då oppositionen övertog guvernörsposten i Miranda i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band angripa kubanska läkare som arbetade i barrio-adentro-projektet.

Man kan därför se valresultatet som en seger. Det handlar inte bara om rättigheten att kunna välja vem man vill utan det visar också på att chavez och revolutionen har fortsatt stort stöd. I och med att polariseringen i landet är så stor så är en ja röst en röst för revolutionen och en nej röst en röst för oppositionen. Folkomröstningen var ett av många slag mellan revolution och kontrarevolution

Varför är chavez så viktig för revolutionen, att han måste sitta en mandatperiod till?
Chavez är nyckelpersonen i processen. Just nu finns det ingen som skulle kunna ta hans plats. Chavez är den enda ledare som har möjlighet att vinna mot högerns kandidater. Tråkigt men sant. Den kemi och det utbyte som finns mellan folket och chavez kan inte liknas med något annat. Chavez är nödvändig för en fortsatt revolution för att har kommit att bli den viktigaste förespråkaren för folket. Man kan se att han är lyhörd mot massorna och det handlar om ett ge och ta förhållande.
Precis som chavez blir ett massorna kan massorna bli ett med chavez. Man känner att man kan påverka och kan kämpa för att få sin vilja igenom. Och det är det som kännetecknar revolutionen. Att massorna har ett politiskt intresse och är den drivande kraften i den förändrande processen. Politiken blir en del av människorna vardag och man kämpar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. En genomgående förändring av samhällsstrukturen.
Sen kan man tycka vad man vill om det faktum att chavez kan sitta vid makten otaliga år framöver. Även om man kan tycka att det är farligt med den här personkulten och chavister som målar upp chavez som en gud, även om han kan sägas ha genomfört mirakel för en stor del av befolkningen. Jag förstår varför han har det stöd han har. Men samtidigt gör inte en person revolution. Man kan tycka att revolutionen inte kan och får inte stå och falla med chavez. Den måste byggas på ett starkt socialistiskt parti där vem som helst skulle ha rätt värderingar, socialistisk skolning och känsla för att styra landets utveckling åt rätt håll. Ett parti där man kan plocka fram nya presidentkandidater. Men så är inte fallet.

Just nu hänger revolutionens framtid på chavez. Folket har inte förtroende för de människor som finns kring chavez. Många av dessa korrupta reformister eller högerpolitiker utklädda i röda t-shirtar maktgiriga människor som vill sätta käppar i hjulet för revolutionen. I och med splittringen och de många reformisterna på toppositioner är chavez nödvändig för en fortsatt revolution och en slutgiltlig seger.
Därför är valresultatet en seger för venezuelas folk och för socialister världen över,

 Men nu när vi sett återigen att revolutionen har ett stöd hos folket är det hög tid att avancera. Man måste inse att en avancering är nödvändig. För att nå socialism och utrota klasskillnaderna kan man inte längre stå och vackla. Om inte revolutionen avancerar kommer den falla med oppostitonens attacker. För att få grepp om ekonomin och den stigande inflationen måste bankerna nationaliseras för att stoppa oligarkins ekonomiska sabotage måste storföretagen förstatligas och sättas under arbetarkontroll. för att jordbruket ska kunna utvecklas måste jorden vara statligt ägd.

Vad Venezuela som land behöver är en stark socialistisk ekonomi som inte bygger enbart på oljan. Och som chavez själv sa i sitt segertal så är det viktigaste att göra sig av med korruptionen och byråkratin för att revolutionen ska segra och man ska nå socialism.

Victoria popular!

Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen förra fredagen samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal. Och I söndagens folkomröstning segrade ja sidan med god marginal. 54,4% röstade ja och 46,6% röstade nej. Ja sidan vann med en miljon röster! Valdeltagandet var så högt som 70 % en ökning med två miljoner röster mot 2007. Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder. Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år. Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar.

Victoria popular!

Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen förra fredagen samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal. Och I söndagens folkomröstning segrade ja sidan med god marginal. 54,4% röstade ja och 46,6% röstade nej. Ja sidan vann med en miljon röster! Valdeltagandet var så högt som 70 % en ökning med två miljoner röster mot 2007. Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder. Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år. Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar.

gano el si! (?)

Har fått insider information att ja sidan vunnit med stormarginal och att PSUV redan håller på att bygga upp scenen för att fira! :D

voto doble

Det pratas o att guvernören i tachira har röstat två gånger. för att  det blev fel första gången. man stängda av maskinen och lät honom rösta en gång till. något som ska vaa omöjligt. jag vet inte vad som stämmer. men att man river sönder röstningslappen som tarek gör här
http://www.youtube.com/watch?v=MFw2uzd0iQ4

ska innebära tio års fängelse. det samma hände kandidatetn till borgmästar mandetn aristobulo. men han lämnade pappret vitt och röstade int igen.

 

media esta mentiendo

Av Andreas Bülow, Caracas Venezuela Medlem i Föreningen Hands Off Venezuela.
Översatt av Petra Edlund


OBS. Denna artikel avslutades söndagen den 15 februari kl 12.00 Venezulansk tid.
Dvs före offentliggörelsen av resultatet av dagens folkomröstning



Lögner och manipulationer i västliga medier. På politiken.dk kan man idag läa en artikel med överskriften ”Chavez vill vara evighetspresident” ( http://politiken.dk/indland/article649914.ece ). Artikeln består av en serie lögner, bl.a hävdar den at ”befolkningen i Venezuela bestämmer idag om presidenten Hugo Chavez får sitta 10 år till på posten.”.
Båda uttalandena är rena påhitten. Omröstningen idag bestämmer inte hurvida Chávez får 10 år till posten som president och det är också taget ur luften att Chavez vill bli ”evighetspresident”.

Omröstningen idag bestämmer däremot, om man skal ändra lagparagrafen i grundlagen som begränsar antalet gånger som en vald president kan ställa upp i omval. Om det blir ett JA i omröstningen ger det Chávez möjlighet att ställa upp som kandidat i presidentvalet, som han annars inte får, när hans mandatperiod går ut 2013. Det är inte en tillfällighet, att Politiken publicerar öppenbart lögnaktiga påståenden, som om det var fakta. I ett tidigare läsarbrev (http://debat.modkraft.dk/read.php?2,142676), som Politiken dessvärre antog, såg vi, hur deras journalistik gång på gång ger en förvriden bild av verkligheten och som ingår i en svart-vit kampanj emot Chávez och det socialistiska projektet.

Hyckleri.

Det är också värt att fråga, varför de västliga medierna talar om en ”evighetspresident”. I många västliga länder, finns det ingen begräsning gällande hur många mandatperioder en statsminister eller president får sitta. I Danmark har Anders Fogh stallt upp två gånger och han har friheten att ställa upp en tredje gång. Detsamma gäller för till exempel Spanien, England och Sverige. I Sverige satt en statsminister, Tage Erlander, i hela 23 år!

Samtidigt som det är värt att påpeka, att statsöverhuvudena i Danmark och de tre ovannämnda landen inte är demokratiskt valda, som i Venezuela. I dessa länder existerar fortfarande monarkin och där med är det konstitutionella statsöverhuvudet ej folkvalt, utan får ämbetet genom arv. En demokratisk opposition? Andra delar av pressen i både Europa och USA har framhållit studentprotesterna i Venezuela som ett tecken på en äkta demokratisk opposition, som modigt trotsar ”diktatorn” Chávez.
Det kan inte vara längre ifrån verkligheten. För det första så stöttar det stora flertalet av den venezuelanska ungdomen Chavez och den bolivarianska revolutionen. Detta sågs bland annat vid instiftningen av PSUVs (Chávez Socialistparti) ungdomsförbund i september 2008, som representerade 140 000 unga medlemmar landet över. De som har hållit studentprotester har i huvudsak varit från det gamla universiteten UCV (Universidad Central de Venezuela) UDO (Universidad de Oriente) och Universidad Simón Bolívar. Dessa universiteten instiftades innan Chávez kom till makten och har alltid haft en uppenbar högersammansättning, där unga från överklassen och små-borgligheten har dominerat. Deras demonstrationer har då också varit allt annat än fredliga och ”demokratiska”.
I en artikel på Venezuelanalysis.com (http://www.venezuelanalysis.com/news/4148), dokumenterade journalisterna George Gabriel och James Suggett, at det var studerande som vid flera tillfällen angrep polisen. Detta var till exempel fallet i Cagua i delstaten Aragua, där polisen var tvungna att anhålla 12 demonstranter som kastade molotov-coktails och gatsten. I städerna Mérida och San Cristobal lyckades oppositionella studenter sätta eld på torrt gräs och orsaka stora bränder. Liknande scener utspelade sig överallt i Venezuela. Colombianska Paramilitärer och försök till statskupp. Samtidigt har det också visats klara tecken på att oppositionen försöker skapa oro och rent av störta Chávez-regimen med våld. Under januari månad har den venezulanska underrättelsetjänsten avslöjat flera band av colombianska para-militära grupper i landet. Den 17 januari blev sex colombianer således arrestrade i Maracay i delstaten Aragua. De var i besittning av vapen, granater och två kilo sprängmedel. Den 27 januari blev 31 colombianer arresterade i kvarteret Petrare i Caracas, anklagade för att tillhöra en andisk colombansk para-militär grupp. En liknande sak utspelade sig i El Vigian i delstaten Mérida, där 4 colombianska visade sig tillhöra den facistiska gruppen ” den svarte örnens block” från Colombia. Man fann ett stort vapenlager med sprängmedel, rifflar, granater och kartor där terroristplaner var utmärkta. Minns också den misslyckade statskuppen som ägde rum i april 2002, där Venezuelas rika överklass. Med uppbackning av USA, försökte sätta Chávez på porten. Särskilt eftersom en ny kupplan blev avslöjad den 11 februari. I ett tal i nationell Tv förklarade Chávez (http://www.aporrea.org/ddhh/n128746.html), att flera personer i den venezuelanska militären hade skickat information till tidigare venezuelanska officerare som befinner sig i exil i USA. Kupplanen gick under namnet ”Operation oberoende”. Militärerna som var involverade i konspirationen försökte att skicka hemliga meddelanden till militärenheter där oppositionen sitter på borgmästarplatser, såsom Margarita, Carabobo, Táchira, och Zulia. De drivande militärerna har nu blivit arresterade. Omröstningen- från de fattiga venezulanernas perspektiv. Sett från de flesta fattiga venezulanernas perspektiv, handlar omröstningen inte bara om en formel ändring till rätten av att omvälja sin president. För arbetarna och de fattiga i Venezuela betyder valet av Chavez de sociala reformer som genomförts de senaste åren. I en tillvaro av revolution i vilken fackföreningar har blomstrat och alla möjliga slags folk, som annars stått utanför politiken har fått en röst och ett mål. Det är därför man vill välja om Chávez. Massorna är mycket praktiska människor. De säger: Om vi förlorar president ämbetet, kommer högern att förstöra alla de sociala projekt andra vinster och som revolutionen gett oss. Dessa tankar är välgrundade. Då guvernörsposten i Miranda togs i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band löpa amok genetmot kubanska läkare som arbetad i barrio-adentro- projektet. Detta avslöjar högerns verkliga intentioner. Det är också ett varsel om vad vi kan förvänta oss, om högern skulle vinna presidentposten. Det är därför som de flesta fattiga och arbetare vill kämpa för att vinna denna omröstning. Det är en mycket konkret önskan. De förstår mycket väl att Chávez är den enda kandidat som kan vinna över högern i nya val om presidentposten. Därför är omröstningen som en direkt kamp mellan revolution och kontrarevolution.

la enmienda- a votar!

ja nu har omröstningen om ändringen av konstitionsförslaget börjat. Pratade just med en kompis som varit och röstat. han var där vid klockan tio venezulansk tid. och trots att röstningscentrana öppnade klockan sex var han den första som var där och röstade. lite oro väckande om folk inte röstar.
men men återkommer senare.

trabajadores asinados

Igår den 29/1 dödades två arbetare  på Mitsubishifabriken i delstaten Anzoategui av polis. Fabriken har sedan den 22 januari varit ockuperad av de 135 arbetarna. Mitsubishi hade planerat att lägganer fabriken och de dryga hundratalet arbetare skulle bli arbetslösa. Då genomfördes omröstning i bilarbetarnas fackförbund där det beslutades med stor majoritet att arbetarna skulle ockupera fabriken. Ledningen i delstaten har dock begärt att ockupationen skall upphövas och det var när polis anlände för att förverkliga detta som tumult uppstod och två arbetare skötts till döds och flera andra skadades. Ockupationen är n del av kampen för att få fabriken nationaliserad och arbetarstyrd. Cmr har spelat en viktig roll i denna kamp, tidigare för de nu nationaliserade och arbetarstyrda fabrikerna Inveval och Sidor mfl.

seguimos! SI

Jag tänkte jag skulle fortsätta blogga lite om venezuela även om jag inte befinner mig där. tänkte att det kunde vara skoj att veta vad som händer. Om inte annat för min egen skull. Jag förstår ju ändå spanskaartiklar  och även om det inte kan sägas finnas någon riktigt bra objektiv mediakälla ( men vart finns det det?) så har jag ändå en liten inblick i vad som kan sållas fram som intressant. Dessutom har jag regelbundna samtal med mina älskade vänner och bekanta.. både äkta kämpande revolutionärer, något förvirrade chavistas och bortkommna oppositionella.

Det som är hetast just nu är såklart omröstningen om ändringen i konstitutionen den 15 februari. Det handlar om att man ska ändra så att presidenten kan bli omvald hur många mandatperioder som helst (istället för två).
Detta påstås ha grunden i att chavez vill sitta längre (för alltid?) och folk kallar det för odemokratiskt, att han blir en diktator och jämför med fidel på kuba (som jag förövrigt inte anser var en diktator, men den åsikten vill jag inte kalrgöra för just nu)
Att rösta om att få rösta på vilken kandidat som helst (och inte begränsas av antalet mandatperioder) kan jag tycka verka otroligt demokratiskt och med tanke på att venezuela haft runt 18 valprocesser sedan 1998 är det befängt att kalla det odemokratiskt.
Andra argument som framförs mot reformen(mer mot chavez) är att de begränsar uttrycksfriheten i landet. Vilket också är helt befängt. alla har rätt att säga och tycka så mycket ( och facistiskt om man så vill) som de behagar. Hla tiden anordnas mascher mot ändringen och mot regeringn. Mer än hälften av medierna ägs och styrs av oppositionen. Att den mest radikala kanalen (som avslöjats med att sprida lögner) Globovision stängdes i de nationella sändningarna var inte sant. den sänds numera över kabel. precis som det fungrade med komersiella kanaler i sverige förut. Tv4 sändes inte från sverige.
sen kan man tycka vad man vill om det faktum att chavez ska sitta vid makten otaliga år framöver (tills han stupar) för om ändringen går igenom så kommer han säkert ha det stöd som haft framtills nu. Men jag tycker personligen att det är farligt med den här personifieringen och chavister  som målar upp chavez som en gud. Visst han har gjort mirakel för de fattiga. något liknande har vi inte sett tidigare. Jag förstår varför han har det stöd han har. Men samtidigt gör inte en person revolution. som chavez själv påpekar det så är det de stora massorna som förändrar samhället och det är just det som är definition av revolution. när folket själva blir en de av den förändrande kraften i samhället.
revolutionen kan inte och får inte stå och falla med chavez. Den måste byggas på ett starkt socialistiskt parti där vem som helst skulle ha rätt värderingar och känsla för att styra landets utveckling åt rätt håll.

Men så är inte fallet. jst nu hänger revolutionens framtid på chavez. Runt om chavez finns massa kurrpterade människor utkläda i röda t-shirtar. byråkrater som försöker lugna ner rvolutionen. som propagerar för reformer och "mixad ekonomi"
människor som direkt skulle bya sida om revolutionen var på vag att falla. människor som bara är ute efter pengar och kan bytta ideologi såfort det passar omständigheterna.

Men det verkar som om ja kommer vinna. Chavez kan sitta (tills han blir mördad) och som en kompis sa: han kommer sitta tills 2100 för oppositionen har inget att sätta emot. Och det är sant. de har ingen ledare, ingen presidentkandidat, inga argument och framförallt inte tillräcklig insikt och kunskap. D är hjärntvättade och manipulerade i olika grad.
JAg såg några videos från VTV där de vari ute och intervjuat människor. människor som knappt visste vad omröstningen handlade om. det ända de var säkra på var att de var emot chavez.

Nog för idag








trabajo

Jag jobbar pa som aldrig forr.
forra veckan var jag med pa fretecos manifestation utanfor ett ministerio dar de kravde att INAF och gotcha, tva arbetarockuperade fabriker skulle nationaliseras och drivas under arbetarkontroll. dock var det ingen auktiritet som vill lyssna sa vi akte till vtv. en avenezuelas tv kanaler dar vi blev interjuvade. Jag var med i tv! :D

i fredags och lordags var jag med pa en syndikalistisk konferans. som en slags facklig kongress.
det diskuterades hur revolutionen skulle avancera.  och att arbetarna har nyckelrollen i hela processen.
arragemanget besoktes ocksa av arbetsministern.

nu ar ven bokmassa igang och vi har fullt upp med att salja marxistiskt litteratur.
men pa torsdag far jag besok sa da ska jagvara ledig

puss

el satellite

JAg jobbar pa i caracas. eller jag sloar val mest. men jobbar lite.

I torsdags skickades venezuelas forsta satellit Simon bolivar upp i rymden. en hitorisk andelse och att steg i den teknologiska utvecklingen i landet.
vi har moten och valkampanjerna infor de regionala vale ar i full gang.
spannade spannade. men manga av Psuvs kanddater har svart att vinna tror jag. en del har ett korrupt forflutet och andra ar impopulara av andra anledninger. men samtidigt har inte opaositionen mycket att komma med.
deras valkampanj pa det stora hela lder" vinner inte vi, vinner en chavista"
Igar sag jag en av kandidaterna riva ner PSUVS affisher. rattvis valkampanj?
men jag forstar att oposotionen ar radd. de ar de anda som ar nagot att forlora pa den socialistiska revolutionen.

sen har jag varit pa stranden och latat mig.

//Petra

Mi Querido Carcas

Tillbaka i mitt alskade caracas.
Tiden gar sa snabbt att jag inte hinner med. valkampanjen ar i full gang och jag njuter sa gatt det gar.
alltid hander det nagot sa fort man gar utanfor dorren. jag bara alskar det!
jag gar mycket i avila. det ar sa vacker och det ger mig tid att tanka.



igar var vi pa ett saminario infor en congress som ager rum nasta helg. dar ska dskuteras hur planekonomin skall byggas upp och vilka element som ar viktiga. Hur den ekonomiska varldskrisen paverkar venezuela och hur man ska byta ut oljeindustrin i landet mot andra industrier som har en framtid. om oljepriset aller faller ocksa venezelas ekonomi. det ar ocksa nodvandigt att tveckla jordbruket och anvanda den potencial som det har landet har.
ett utmarkt klimat och bordig jord. anda sa importeras nastan 70 av alla livsmedel. och de utlandska foretagen saoterar marknaden sanker produktionen vilket leder till livsmedelsbrist och okade matpriser. nej for att kontrollera livsmedelsmarknaden och kunna halla priser som folk kan betala kravs en nationaliserad och planerad produktion.

sen hade vi mote med CMR och diskuterade filosifi.. allt ar sa intressant och jag lar mig mer an nagonsin.
jag bara alskar det.
men jag har inte sa mycket internet tid.
hoppas allt ar fint! snart ses vi!


Argentina y rio

jag spenderade nagra dagar i caracas. blev ranad for forsta gangen. eller ranad och ranad. de tog min planbok ur min vaska. men jag hade en en valdans tur for de tog bara min planbok ur min vaska dar jag hadalla mina andra saker, kamera, mibil, mp3 osv. plus att jag vaxlat pengar sa typ 3000 i kontanter. sa jag kom minst sagt lindrigt undan.
spenderade ett par dagar pa universitet, spelade tennis och hangde om kring och drack ol. Gick ut och dansade med nagra av de nya utbytestudenterna. Pa lordagen hade vi hejda fest for den belgiska tjejen. vilket var mycket trevligt med rom och mycket dans i akta revolutionar anda. ;)

Pa sandags kvallen motte jag upp med milli och hennes syster korde oss till flygplatsen. vi bytte flyg i san paulo och klockan 11 nasta dag landade vi i buenos aires, argentina. kallt men valdigt vackert. med fina arkitektur och ett soligt varvader. En storstad som har allt att erbjuda. framforallt ett rikt kultur och natt liv. vi motte upp med damian och lite andra vanner och chekade in pa ett otroligt billigt och trevligt vandrahem. otroligt rent och agaren var hur trevlig som helst.
Allt var billigare i argentina och jag gillade kladerna trill skillnad fran i venezuela sa jag passade pa att shoppa ganska mycket.
vi var turista och besokte turistiga platser och jag gick pa en nationell fotbollsmatch. la boca VS los estudiantes.
stamningen var otrolig och hela stadion var full proppad.
vi var pa tangoshow och at blodiga argentinska biffar.( vell inte jag sa mycket).
allt var toppen och vi var ute nastan varje kvall.. vinet kostade 15 kr flaskan sa det blev en del rott. :)
allt avslutades med att alla pa hostelet anordnade en fest sista kvallen och vi festade fram till halv fyra nar et var dax att ta en taxi till flygplatsen. jag kan saga att det gjorde ont att lamna denna fantastiska stad.
dar alla kallar varandra for che!
Paminde mycket om europa. sarskilt manniskorna. allasag ut som fransman eller italienare alt spanjorer.

Val i rio. naval. kan bara saga att det startade illa. de slappte inte in mig i landet! for jag hade en obetald boter.. de tjafsade och tjafsade. tillslut var jag tvungen och betala. eller milli fick betala faor jag hade inga pengar. 80 dollar at skogen far att jag tappade bort ett satans papper nar jag var i brasilien med camilla. jag drog till med en snyfthistoria om att jag blivit ranad och att jag inte forstod vad de sa och bla bla.. jag till och med borjade grata (det var inte sa avrt efter en somnlos natt och med tom mage) men det hjalpte inte. efter tre timmar slappte de in oss och vi kunde ta en buss till vandrahemmet. vilket inte accepterade betalning med kort sa vi var tvugna att leta pa ett annat. vi chekade in men vi gillar det inte sa imorgon ska vi leta pa ett nytt. mina dollar ar slut och mitt mastercard funkar inte. sa jag lever pa milli. som inte kan ta ut hur mycket pengar som helst pga av venezuelas restriktioner som sager max 5000dollar/ar och max500/manad. eftersom damian spenderat 3 manader i sverige plus andra resor har han redan spenderat detta och lever darfor ocksa pa milli. sa just nu ar det lite tajt. dessutom slutar det aldrig regna sa vi kan inte ga till stranden eller gaora ngt annat trevligt.
hoppas det blir battre imorrn.

vi hors// Petra

Maturin

Efter kongressen akte jag till maturin. en stad pa landet i ostra venezuela. Jag akte for att halsa pa nagra kamrater fran CMr som jag traffade pa kongressen i juni. Maturin ar en av venezuelas storsta stader. storre an caracas till ytan for att omrdena ar sa utspridda. Varmen ar otrolig och kryper inte alltfor sallan upp till 40 grasçders strelet och med en luftfuktighet som gar att man svettes nar man sitter still.  Det var valdigt intressant att bo hemma hos en "vanlig" venezulansk familj. de bor i sma skjul dar det knappt fins mobler. en familj kan dela pa en dubbelsang och rinande vatten fanns inte. vattnet kunde komma en timma om dagen. da man samlade upp det framst till dricksvatten och matlagning. blev det nagot over kunde man tvatta sig med en skopa. De var ocksa valdigt fattiga och jag anlande just innan lon vilket innebar att det inte fanns varken mat eller resurser for att handla. jag at inte en maltid pa fem dagar. men sen kom lonen och da lagades det ris med kott och vid varje maltid fick jag den storste portionen. vilket kandes helt fel. eftersom det inte fanns nan mat fanns det inte mycket energi. sa killarna sov ofta fram tills 3-4 pa em. nagot som jag inte klarar av. sa jag gick mes runt och vankade.


Vi akte till det bolivarinaska universitetet dar det ges utbildningar med socialist pragling. det var nygbyggt och valdigt fint. dar studerar ocksa studenter fran bolivia, mexico och andra lander genom alba samarbetet. de anordnade en manifestation gantimot fascisterna och massakrerna som pagar i bolivia. De hade ocksa en pagaende kampanj med insamling av klader och andra nodvandigheter som skulle skickas till kuba och haiti som stod efter de nyss hajade orkaner som forstort offatbart mycket.

jag var ocksa med pa tva introdduktions moten for att projekt som killarna ska jobba med. det ar en fraktion av PDVSA som ska organisera landsbyggden i sma grupper for att skapa en socialistsk markand och natverk for att uttvekla jordbruket for att gora venezuela sjalvforsorjande och minksa importen och beroendet av multinationella foretag.
killarna ska funka som underlattare. ge stod at grupperna och lara dem vad socialism innebar i praktiken.

Ikvall aker jag till Argentina: buenos aires och Patagonien. Och darefter till rio de janiero!
:D

Vi hors//Petra

congreso de jovenes mas calor

Hej hej! Jag har varit pa kongress och ni kan lasa en artikel har nedan. det var himla skojsigt. bland det mest inspirerande jag varit med om. helt underbart att befinna sig i detta politiska klimat. Man kanner sig som Cheguevara nar alla satter igang med sina slagord. battre stammning an pa en Vm final i herrfotboll. det kan jag lova. ;)
forutom att jobba politiskt sa dansde jag tambor och traffade oandlit mycket folk. Ja jag var euforisk hela tiden. desstom var jag popularast pa hala kongressen. :P fick dessutom ett par socialist skor. typ rodaconverse. det finaste som skadats!
men jag ar bitter or att jag inte fick krama chavez och prata lite. jag tror han hade bjudit in mig till miraflores efter det. tror knappast jag far nan men chans. sa jag ar lite bitter. men man ska aldrig saga aldrig for i det har landet kan vad som helst handa! :D
allt ar fint.
nu ar jag  i maturin. En stad i venzuelas inland. narmare 40 grader varmt och dar jag bor finns inget rinande vatten. sa man for osa med en skopa nar mn tvattar sig var tredje dag. jag ar en liten lortgris. dessutom ar det daligt med pengar sa jag har knappt atit sen i mandags. man snart ska jag tillbaka till caracas.





Entusiasm och kamp under instiftandet av Joveniles de Partido Socialista unido de Venezuela. JPSUV( ungdomarna i Venezuelas enade Socialistiska Parti.)

Den 11, 12 och 13 september hade Ungdoms organisationen av venezuelas enade socialistiska parti JPSUV sin instiftande kongress i industristaden Puerto Ordaz i staten Bolivar i Venezuela. Deltog gjorde narmare 1300 delegerade fran hela landet dessa demokratiskt valda utifrån bataljoner, delegater som representerande de ca 50000 medlemmarna i JPSUV. Entusiasmen var stor och stämningen under hela kongress var kokande. Det ar klart att landets politiska klimat de senaste 10 åren har påverkat landets ungdomar och gjort dem politiskt medvetna. Ungdomar som inte ar rädda for att kritisera och som ar beredda att försvara och kämpa for att avancera och radikalisera den bolivarianska socialistiska revolutionen. Deltog gjorde ocksa 30 internationella inbjudna gäster varav 5 stycken fran handsoffvenezuela (Sverige, Danmark, Spanien och Mexico) Tillsammans med medlemmar från systerorganisationen Corriente marxista revolucionaria CMR sålde dessa material och diskuterade marxism med de delegerade. Utöver tidningen El miltante och marxistisk, leninistisk litteratur såldes också ett förslag på ett marxistiskt program för Ungdomsdelen av PSUV som tagits fram av CMR.

Kongressen inleddes med en välkomstcermoni med uppspelta ungdomar som försokte bräcka varandra med socilistiska slagord. I de påfoljande gruppdiskussionerna delade de delgerade upp sig i 47 grupper for att diskutera de föreslagna stadgarna, livsmedelskrisen i landet samt oljans påverkan på landets ekonomi. Det ända som hanns med att diskutera var dock stadgarna.


Splittringen inom partiet.

 Deltagandet och intresset var stort i diskussionerna och genom hela kongressen speglades det kanske största problemet inom PSUV och kanske det farligaste hotet mot den bolivarianska revolutionen. Splittringen mellan militanta revolutionärer och de byråkratiska reformisterna. Reformisterna menar att det ar möjligt att nå en socialism genom reformer och att nationlisera storföretag inte ar nödvändigt. De förespråkar en medelväg; en marknadsekonomi med socialiska drag. Medans revolutionärerna menar att en sann socialism bygger pa arbetarkontroll av produktionsmedlen och kräver att borgarklassen expropieras.


 Byråkratin mot massorna.

Det märktes tydligt att byråkratin ledde kongressen med järnhand. Många var upprörda over det antidemokratiska upplägget pa kongressen. Bland annat att stadgarna som skrivits av personer runt Hector Rodriguez, ledare av JPSUV, inte hade delats ut innan kongressen och därför inte kunnats diskuteras. De var dessutom framtagna av personer som inte var valda demokratiskt utan som handplockats av Héctor Rodriguez När fredagens utlovade debatt, där stadgarna skulle diskuteras, uteblev och ersattes av ett musikframträdande upprördes många ungdomar och kände sig överkarda. I publiken fanns ett stort antal ungdomar som krävde den utlovade debatten men de tystades ned av byråkraterna. Under paföljandedags förmiddagssamling skulle stadgarna godkännas och buaropen haglade fran flera håll. Slagord som "Jovenes socialistas, marxistas leninistas." (socialistiska ungdomar, marxist, leninister) och "Fuera el reformismo en las filas del chavismo." (utan reformer i chavismens väg.) Motståndet mot stadgarna var stort. Men så delades oväntat det ut ett förslag på ändringar av stadgarna. ändringarna baserades pa gruppdiskussionerna som hade visat pa att ungdomarna var mer radikala än vad som väntats. De ny astadgarna var helt enkelt oigenkännliga mot de gamla. Delar av CMRs föreslagna program kunde också lysa igenom på några av punkterna. Bland annat sågs ändringen gällande, valet av de 10 medlemmarna till den nationella ledningen av JPSUV skulle inte väljas av PSUV utan att dessa platser skulle fyllas med representanter valda av basorganisationerna, som en stor seger.

De militanta revolutionärerna ökar i antal.

Radikaliseringen och orsaken till att alltfler blir anhängare av den militanta revolutionära delen av JPSUV och PSUV kan förklaras av att folk har tröttnat på att reformismen och byråkratin gor att resultaten ar små och inte märks tillräckligt. Situationen i landet har förbättrats avsevärt de senaste tio åren med en minskad fattigdom, sjukvård for alla, utrotandet av analfabetism osv. Men förändringen ar fortfarande aldelles for liten. Fortfarande är klasskillnaderna enorma. Samma rika människor som för tio år sedan sitter fortfarande på de stora tillgångarna och korruptionen ar ett stort problem... och detta efter nästan ett deceniums av socialistisk revolutionon. Kongressen visade missnöjet med problemen i landet och att ungdomarna vill ha en radikal förändring av hela samhällsstrukturen. Marxisterna visar en tydlig väg for att fullborda revolutionen och nå en äkta socialism. De delegerade såg marxisterna som de ända som hade något konkret att komma med och var därför en stor inspiration för många av ungdomarna. Ungdomarna stodjer Chávez i byggandet av socialismen men kräver att revolutionen avanceras. Många anser att expropiera borgarklassen är nödvändigt för att rädda den bolivarianska revolutionen och se en verklig förändring i landet. Det är nödvändigt att for att stoppa de ekonomska sabotage son ständigt pågar och som bland annat leder till livsmedelsbrist och ökade matpriser.

Chavez avslutade.


 Kongressen avslutades med ett tal av den inbjudne presidenten Hugo Rafael Chàvez Frías. På scenen fanns 30 stolar for de internationella delegaterna. Alla bjöds upp pa scenen och ropades upp en efter en för att sätta sig. När 25 namn ropats upp och endast de 5 medlemmarna fron HOV stod kvar tog listan slut. En minuts förvirring uppstod innan de tvingades gå av scenen och satta sig i publiken utan att få skaka hand och visa sitt stod gentemot presidenten. HOV medlemmarna hade helt enkelt eliminerats fran listan av de byråkratiska reformisterna. Det hela kan ses som en grov förolämpning grundad i rädsla och i ideologiska skal. Det var tydligt att de ansågs att CMR och darmed medlemmarna ur HOV redan påverkat kongressen alltför mycket och därfor inte var välkomna. Men det som skulle fungera som en forolämpning blev istället till reformisternas nackdel. For att alla delegerade i publiken såg vad som hände. Att de internationella delgaterna som hade synts mest pa kongressen och beblandat sig med de venezulanska ungdomarna istallet för, som de övriga internatinella deltagarna bara umgåtts med varandra, tvingades lämna scenen. Tack vare detta vann CMR mer stod från venezuelas unga socialister.

Chavez höll ett långt tal som bland annat handlade om ungdomen som den storsta kraften bakom förändring och vikten av att studera och lära av historen. Om krisen i Bolivia där fascismen lever och måste bekämpas. Om utvisandet av Usa;s ambassador efter uppbådandet av en planerad kupp mot presidenten och av solidaritet med bolivias president Evo morales. Han menade att fascismen kan sprida sig och uppmanade ungdomarna att inte vara passiva utan ta bekämpa all form av facism. Talet var mycket uppkattat och besvarades med hejjarop.

Trots att kongressen genomsyrades av byråkrati och visade på att reformisterna ar val organiserade och inte tillät en öppen debatt. Reformisterna tror inte att folket kan påverka genomfora en verklig forändring. Men kongressen visade pa att dessa är i minoritet och resultaten kan ses som enormt positiva. Basen segrade over byråkratin och reformisterna. Kongressen visade på att en radikaliserning i Venezuela ar nödvändig for att revolutionen inte skall förlora utan nå sitt mål : socialism. och vara ett exempel på att en annan värld ar möjlig. Något som som resten av Latinamerika och världen behöver. Veneceremos! Vi skall segra!






Petra Edlund. Caracas 17/9

hace calor

Tjo!
Allt fortsatter vara fint. Jag klattrar i natinalparkensberg och jag springer pa stan. jag gar pa bio och jag ater arepas. kunde inte ma battre! fast jag saknar er forstars. Mitt rum i lagen heten ar helt underbart. har ju inte kunnat stanga in mig pa over ett ar. kanns skont. Ett av mina ma var ju att fa se chavez IRL dvs nar han talar och det ser redan ut som jag ska fa det . Pa PSUVs ungsdomskongress i ciudad bolivar till helgen.
//Petra

ya llegué

Ja nu har jag landat i varmen igen! Kommer numera skriva utan bokstaverna a, a och o. ja ni forstar vad hag menar. Jag lamnade datorn hemma sa nu kommer jag kanske inte skriva jatteofta och inte sa jattelanga inlagg men jag hoppas att de ska vara av hogkvalite och tillracligt informativa. Igar kom jag fram vid tre tiden och damians kusin korde mig till caracas dar jag vaxlade pengar och anlande till mitt nya hem! En lagenhet i centrala caracas. ja har ar det nog lite farligare och jag far vara lite mer pa min vakt. Men det kommer nog ga bra. tyvarr var mitt rum upptaget men jag hoppas pa att fa det imorgon. Jag somnade vid nio snaret helt utmattad av att nastan inte sovit alls pa ett och ett halvt dygn. vaknade foga overaskande klockan sju imorse. akte till parque del este for att jogga. de hade bytt namn pa bade stationen och parken till MIranda, efter en av frihetskamparna. DE hade ocksa uttokat metronatet avsevart och har flera projekt pa G gallande kollektivtrafiken. underbart!
SEn akte jag mid Ben som sallskap till baruta for att hamta mina saker jag lamnat dar. det kandes valdigt kostigt att vara dar. det har ju varit mitt "hem" i ett ar och nu har jag ingen anledning att aka dit igen. Vi slot aven upp med Victor som gav mig en valkomms gerbera! Sott! vi tog ett par ol innan jag och ben akte hem till mig. antligen kan jag ta med kompisar hem. kanns kul.Han var imponerad av lagenheten och slangde sig over den enorma kvantiteten marxistisk litteratur som hela stallet ar fullt av.  Lagenheten fungerar ocksa som hogkvarter for CMR ochhar arbetar de pa riktigt med att paverka riktningen av revolutionen. :)
senare akte jag till sabill for att ata middag med min Antonio. min bastaste kompis har. han blev superglad for sina fina presenter. en tetrs troja( for att tetris ar ett spel fran sovjet) och en akta svensk dalahast. han blev ganska besviken for att sveriges symbol inte var en viking utan en hast. (dessutom en uppspacklad sadan)

Vi hors snart! //Petra

vacaciones frias

Ja som alla kanske har förstått har jag åkt hm till svrig för att umgås med fail och vänner. JAg hade ändå varit borta i elva månader och saknade folk otroligt mycket. det känns konstigt att vara i sverige igen. som om man sr allting med andra ögon. granskar och analyserar saker som tidigare var självklara bara för att man annat att jämföra med nu. alla sliter roch drar i mig och jag känner mig otillräcklig.
svårt att vara social hela tiden när man inte har några pengar heller. man får snylta på allt och alla. känns så tråkigt.
men men. snart är det tillbaqaks till dt varma revolutionära paradiset. det ska bli grymt.
dt som händ innan jag åkt var intsivt så jag han inte raportera. såklartr var det mycket avskedsfester och lite strand.
alan wood var på lanadet runt, signeringsturné för sin nya bok, Revolucion o reformismo. en stor succé som avslutads med att han bjöds in av chavez att delta på tt möt på isla margarita. de diskutrad mycket chave frågade alan om råd och haar nu citerat den nya boken i sina tal flera gånger.
nu har banco nacional de veneuela natiionaliserats också!
ännu ett stg i rätt riktning.

vi hörs snart.

falta dos semanas.

Ja. Känns helt otroligt att om två veckor sitter jag på planet hem till sverige-land. Efter rnästan 11 månader här. Tiden har gått så otroligt fort.. jag har lite panik fast jag vet att jag ska tillbaka. Men det kommer inte riktigt att bli samma sak. Utan Kamil, david, martin, lina och de andra utbytestudenterna. Men jag kommer nog åka lite till universitet ändå. Just nu håller jag på att leta boende och har lite på gång. Annars är det mest plugg som gäller. Eller inte så mycket men ändå. Är inne på sluttampen. I förra veckan var jag hemma hos kamil på grillkväll och hälsade hans pappa välkommen. Det var trevligt. Äntligen har jag fått ett par tjejkompisar.


Visst har jag hafte en del men många gånger har jag haft problem med tjejerna. De pratar inte med mig. De analyserar mig från topp till tå och pratar bakom min rygg. Killarna säger att det är för att de är avundsjuka. Jag kan väl inte hjälpa hur jag ser ut heller. Men det är konkurrens om männen i caracas då nästan 70 % av invånarna är kvinnor. Men jag har iaf en uppsjö av manliga vänner så jag klarar mig. =) Och de tjejkompisar som jag har är bra.







. Förra veckan blev en kompis till mig nästan rånad. 200 m från sitt hem på vägen från skolbussen. De tog fram pistoler men han lyckades kasta sig ut i gatan och springa där ifrån. Dagen efter hittade de en kropp täckt av sand på samma ställe. :S Han är mycket upprörd för grejjen är att han inte har någonting heller. Han sitter samma sits som dessa människor men ändå så rånar han inte andra människor. Han vill inte bo här som så många andra på grund av osäkerheten. Och det är sant. tänka att jämt behöva tänka ” om jag blir rånad” varje gång man ska nånstans. Att inte kunna gå ut eftr åtta på kvällarna frör att man bor i ett farligt område. Att levam ed en ständig paranoia att man faktiskt kan dö. Bara för att nån vill ha ens mobiltelefon.

Oh well. Igår träffade jag två tatuerade punkare. Vi gick och badade i en pool som var stängd. För de kände killen som jobbar och bor där. Det var kul. Det är det som är så spännande att det kan hända något oväntat varje dag. :)

 Vi hörs.

Tidigare inlägg
RSS 2.0