dan före fredagen

Det känns lite som att mitt liv är så innehållslöst jämfört med andras. Men man ska väl inte jämföra.
Jag uppfyller inte  kriterierna. men känner mig ganska nöjd ändå.
Försöker att inte stressa upp mig i onödan. Allt går inte åt helvete för att jag misslyckas. Måste hela tiden intala  mig det. Folk säger att jag nojjar över struntsaker. de har säkert rätt.
Men va fan. Jag går inte runt och är glad.  det sägs att jag är motsägelsen själv. Men hur kan jag vara det när jag inte är något.
Jag äger inget. jag har ingen partner. ingen utstakad framtid. Är jag ens värd... ja jag vet inte vad jag flummar om..
Men det är skönt at inte ha jultressen att täna på. då skulle jag vara ett vrak.
För exakt ett år sen kunda jag inte sova denna natten. det var natten till den dag jag skulle flyga till Kuba.
Bland det bästa jag gjort. Helt overkligt att det är ett år sedan. Önskar jag hade något av en bråkdel så stort att se framemot. en det ser dystert ut.
Känslan av meninglöshet har satt sig i mig och tenderar att växa. Men hur kan jag ens tänka på mig själv när människor runt omkring mig faller? Hur ska jag hjälpa. Jag Vill så mycket mer men jag är feg och ovan.

Om en vecka bör det hemåt till skogarna. ett par dar ensam med min bror an nog bli intressant. Vill gärna skapa en närmare relation till honom. Vi pratar alltför sällan. Sen blir ju höjdpunten att träffa syster. <3

Känner att jag mår bättre då jag fick ställa in alla måsten-möten som jag inte vill ha. Fick dessutom det bästa substitutet. Sushi med mina Darlings. Har pluggat bra resten av dagen. Måste lära mig se vad jag presterat och inte bara det jag har kvar. Just nu känns det ganska harmoniskt men ändå tungt. Jag orkar inte ens oroa mig över pengarna. Det som går åt går åt för att jag vill leva som jag gör. Har ju dessutom börjat jobba så jag hoppas det ordnar sig med hyreshöjningen.
Just nu är jag trött på det mesta. särsit och städa. ska bli skönt att komma hem och slippa.
Saknar Jenny, Ewe, Skumpan, Cissi och Millan och hoppas på att få träffa dem.

Har tänkt gansa mycket på döden på senaste tiden. Jag vet inte varför. Dödsklumpen smäter samman med känslorna av emningslöshet och otillräcklighet vilket föga förvånande resulterar i rejäla dippar i humöret.
Beter mig som en subba och får ångest efteråt. Nobody likes me. :(
Känns inte så bra att få panikattacker i skolan heller.

Fan nu blev det här heldepp. Jag klarar mig.

Imorrn blir det eventuelt fest hos Mr J i malmö. :)
Och på lördag electriXmas på Mejeriet.
Haha jag har till och med prestationsånest för att jag inte kan någon synth.
Men jag an vara drake och skräma bort alla friare till prinsessan. Som tydigen inte kan tygla sig själv.
Men det kan ju inte jag heller om det dyker upp någon av rätt virke. :P

//P








Kommentarer
Postat av: Ronjj

Allt hat, men vad gör vi av våran kärlek?


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback