Om sömnlösa nätter
Den 15 april närmar sig. och ni vet vad det handlar om.
Vad gör man i höst? Vilket land ska man befinna sig i? Och ska man plugga? Jobba? med vad?
vart ska man plugga i så fall? Och kommer man klara av att plugga om man int vill?
varfr kan an inte göra som man vill?
Men vad i hevete vill man????
AHHHHHHHH
I'm one year older now since last time I saw you
in case you wanna know, I'm about to say what I'm up to
first of all I'm a sluggard movin' slow in a clumsy way
some peace of mind is what I want, but that will be the day
I've been going with the flow for too long now,
this must end running 'round in circles,
I've been so far away from myself searching for the energy and the time to make a change in my life
instead of watching it pass by, get something done while I'm alive.
I'm twenty two, don't know what I'm supposed to do or how to be,
to get some more out of me. I'm twenty two,
so far away from all my dreams I'm twenty two, feeling blue.
I try to activate myself the best I can so that boredom won't catch up with me,
i've my daily plan wake up late, then rehearse a bit with the band, I guess it's cool?
Later when I'm home again I boil a note or two then I go to bed that's what I do.
Afraid that I will be weak forever I can't stay in this shape any longer my life's just another cliche.
Vad gör man i höst? Vilket land ska man befinna sig i? Och ska man plugga? Jobba? med vad?
vart ska man plugga i så fall? Och kommer man klara av att plugga om man int vill?
varfr kan an inte göra som man vill?
Men vad i hevete vill man????
AHHHHHHHH
I'm one year older now since last time I saw you
in case you wanna know, I'm about to say what I'm up to
first of all I'm a sluggard movin' slow in a clumsy way
some peace of mind is what I want, but that will be the day
I've been going with the flow for too long now,
this must end running 'round in circles,
I've been so far away from myself searching for the energy and the time to make a change in my life
instead of watching it pass by, get something done while I'm alive.
I'm twenty two, don't know what I'm supposed to do or how to be,
to get some more out of me. I'm twenty two,
so far away from all my dreams I'm twenty two, feeling blue.
I try to activate myself the best I can so that boredom won't catch up with me,
i've my daily plan wake up late, then rehearse a bit with the band, I guess it's cool?
Later when I'm home again I boil a note or two then I go to bed that's what I do.
Afraid that I will be weak forever I can't stay in this shape any longer my life's just another cliche.
om argumenten
Ja. Så var det sagt. Jag stannar nog.
Tanken på en höst i lund ger mig dödsångest. Det känns som att gå mot mitt eget förfall. Jag vi stanna kvar av följande anledningar;
Men jag vet att jag sviker dig Camilla. Jag älskar dig det vet du. Du är alltid välkommen tilbaka om du får några tusen över. Juan och kanoten väntar. Alla andra som saknar mig är också hjärtligt välkommna. Ni bara väntar på att jag ska komma till er. Varför kommer ni inte hit? Men jag mest funderar. Kanske kommer jag hem i juli iaf.
Johan är fiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin. Ville bara säga det. ;)
igår när vi tog en öl så pillade jag bort etiketten, Och han bara. "Kommer du ihåg att du gjorde så första gången vi sågs och la den i min hand. Jag har sparat den. jag skrev datum och ditt namn på baksidan och har den hemma"
Jag kom inte ens ihåg det. Och nu har jag också en som bara väntar på att få ge mig glass. Men oroa er inte. jag blir inte kär så lätt.
Annars så.
Jag blir rädd för mig själv. Börjar bli förvirrad och disträ. Jag tappar bort saker och glömmer bort grejjer. Visst det gör jag jämt. Men det känns som det eskalerar. Som när Damian och jag skulle på bio häromdagen. Vi var tidiga, han förelslog en öl och jag tyckte att vi skulle köpa biljetterna först så de inte tog slut. Och damian bara ? men det gjorde vi ju för 10 min sen." Jag kom alltså inte ihåg att vi köat och köpt biljetterna. Som en jävla guldfisk.
När jag kom hem igår kväll (lördag) och mariaisabell ultbrister att jag ?magrat?. Jag inser att jag inte gick upp det jag tappade i magsjukan. När jag tänker efter inser jag att jag inte ätit en måltid sedan torsdag lunch. Och det var lite sallad. Så egentigen inte sen i onsdags kväll. Hade sedan dess totalt ätit typ tre bananer, 4 äpplen och lite popcorn på bion. Utan att jag ens reflekterat över det. Vet inte om det är för att jag är så förvirrad eller om jag är förvirrad för att jag inte äter. Eller om jag inte har aptit för att jag har för mycket att tänka på.
Eller om det är för att jag fortfarande är halvsjuk. Men idag har jag iaf ätit ordentligt.
Och handlat massa så jag kan äta ordentligt i veckan. Har haft dåligt med pengar så jag inte kunnat handla.
Tanken på en höst i lund ger mig dödsångest. Det känns som att gå mot mitt eget förfall. Jag vi stanna kvar av följande anledningar;
- Ingen får ta illa upp. Men jag har ingenting att komma hem till. Det ända som lockar med sverige är sommaren med Camilla. Det hade blivit bäst! Fan att jag missar buller för första gången på 6 år! Men lund har inte mycket att ge. Alla flyttar därifrån. Det ända Lund skriker är ensamhet. Jag har ingenstans att bo. Det finns inga kurser jag vill läsa.
- Jag är så innihelvete skoltrött. Jag har pluggat sen jag började ettan. Utan stopp. Och de senaste åren har jag sommarjobbat hela sommrarna. Jag vill göra något för mig. Något jag vill och tror på. Jag vill jobba volontärt för att stödja revolutionen i venezuela. Jag vill förändra världen i praktiken! Jag vill göra något som betyder något. Jag vill bygga socialism. Och nu har jag min chans.
- Ronjj och jag drar till Kuba i vinter för att fira 50-års jubelium av revolutionen. Varför dra hem till en given höstdepression innan. Kan lika gärna stanna på den här sidan jorden
- Jag vill se mer av Venezuela. Vill resa i hela sydamerika.
- Jag har just upptäckt att jag har mer pengar än någonsin. Så det borde räcka.
- Jag vill att spanskan ska fastna på riktigt.
- Jag kan ta min examen i vår och sen börja med master hösten 09.
Driver omkring här i linné, jag söker någon sorts egen livskvalité. I
ngen människa ser mig men en dag som den här känns det bra.
Jag vet jag måste göra min grej, spelar ingen roll vad folk säger mig.
Det är nu eller aldrig, det är allt på ett kort. Att det är nu eller aldrig gör steget för stort.
Det ser ut som jag får vänta för evigt för att få nånting gjort.
När ska jag leva mitt liv för mig, gör dom saker jag tror på?
När ska jag våga vara mig själv och fånga dom drömmar jag vill nå,
så när kommer jag leva mitt liv för mig?
Jag når Örat (=Örebro), jag kör E 20 norr, det är stan i mitt hjärta av lycka och sorg,
men alla dom drömmar jag har, finns ej där.
Jag måste ta en chans i mitt liv, måste på det där tåget innan det går förbi,
men jag förblir passiv står kvar där jag är,
fast jag sagt till mig själv; jag gör det, jag svär.
Jag vet att det är tragiskt att inte leva så som man lär.
Så säg att du förstår mig. Säg att du känner dig lika liten som jag.
Säg att du förstår mig, och jag gör det idag. Så när kommer jag leva mitt liv för mig?
när ska jag våga vara mig själv, så kanske att jag lever mitt liv för mig?
ngen människa ser mig men en dag som den här känns det bra.
Jag vet jag måste göra min grej, spelar ingen roll vad folk säger mig.
Det är nu eller aldrig, det är allt på ett kort. Att det är nu eller aldrig gör steget för stort.
Det ser ut som jag får vänta för evigt för att få nånting gjort.
När ska jag leva mitt liv för mig, gör dom saker jag tror på?
När ska jag våga vara mig själv och fånga dom drömmar jag vill nå,
så när kommer jag leva mitt liv för mig?
Jag når Örat (=Örebro), jag kör E 20 norr, det är stan i mitt hjärta av lycka och sorg,
men alla dom drömmar jag har, finns ej där.
Jag måste ta en chans i mitt liv, måste på det där tåget innan det går förbi,
men jag förblir passiv står kvar där jag är,
fast jag sagt till mig själv; jag gör det, jag svär.
Jag vet att det är tragiskt att inte leva så som man lär.
Så säg att du förstår mig. Säg att du känner dig lika liten som jag.
Säg att du förstår mig, och jag gör det idag. Så när kommer jag leva mitt liv för mig?
när ska jag våga vara mig själv, så kanske att jag lever mitt liv för mig?
Johan är fiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiin. Ville bara säga det. ;)
igår när vi tog en öl så pillade jag bort etiketten, Och han bara. "Kommer du ihåg att du gjorde så första gången vi sågs och la den i min hand. Jag har sparat den. jag skrev datum och ditt namn på baksidan och har den hemma"
Jag kom inte ens ihåg det. Och nu har jag också en som bara väntar på att få ge mig glass. Men oroa er inte. jag blir inte kär så lätt.
Annars så.
Jag blir rädd för mig själv. Börjar bli förvirrad och disträ. Jag tappar bort saker och glömmer bort grejjer. Visst det gör jag jämt. Men det känns som det eskalerar. Som när Damian och jag skulle på bio häromdagen. Vi var tidiga, han förelslog en öl och jag tyckte att vi skulle köpa biljetterna först så de inte tog slut. Och damian bara ? men det gjorde vi ju för 10 min sen." Jag kom alltså inte ihåg att vi köat och köpt biljetterna. Som en jävla guldfisk.
När jag kom hem igår kväll (lördag) och mariaisabell ultbrister att jag ?magrat?. Jag inser att jag inte gick upp det jag tappade i magsjukan. När jag tänker efter inser jag att jag inte ätit en måltid sedan torsdag lunch. Och det var lite sallad. Så egentigen inte sen i onsdags kväll. Hade sedan dess totalt ätit typ tre bananer, 4 äpplen och lite popcorn på bion. Utan att jag ens reflekterat över det. Vet inte om det är för att jag är så förvirrad eller om jag är förvirrad för att jag inte äter. Eller om jag inte har aptit för att jag har för mycket att tänka på.
Eller om det är för att jag fortfarande är halvsjuk. Men idag har jag iaf ätit ordentligt.
Och handlat massa så jag kan äta ordentligt i veckan. Har haft dåligt med pengar så jag inte kunnat handla.
om den djupa ironin
Nu ska ni få höra.
Jag är trött på att leva ett varannandags liv. varannan dag är allt toppen. verligen allt!
igår var en sådan dag! jag fick skjuts in till uni av två supertrevliga, snygga och intressanta killar.
allt gick bra i skolan. jag simmade långt det var god mat. osv. åkte in till stan och hade en toppen eftermiddag med Damian och allt var bara perfekt. vi gick på bio och det var supermysigt.
Idag är allt skit. kom ingen buss jag kom försent. det regnade. bla bla.. min kamera är trasig.
jag är sjuk igen och allt är blä. känner mig ensam igen.
Och jag hatar mariaisabell.
Men en rolig sak. HAnnu har pratat med damian om mig. om att han är färdig med mig. han vill inte lära känna mig mer.
Han förstår mig inte. Han kan inte förstå hur jag kan VARA SÅ GLAD OCH POSITIV hela tiden...
hahah det ni!
så här såg jag ut när jag började plugga i lund.
och tio månader senare på hultsfred
något händ där va?
men bara man tränar lita kan man få allt.. eller hur var det nu?
Jag är trött på att leva ett varannandags liv. varannan dag är allt toppen. verligen allt!
igår var en sådan dag! jag fick skjuts in till uni av två supertrevliga, snygga och intressanta killar.
allt gick bra i skolan. jag simmade långt det var god mat. osv. åkte in till stan och hade en toppen eftermiddag med Damian och allt var bara perfekt. vi gick på bio och det var supermysigt.
Idag är allt skit. kom ingen buss jag kom försent. det regnade. bla bla.. min kamera är trasig.
jag är sjuk igen och allt är blä. känner mig ensam igen.
Och jag hatar mariaisabell.
Men en rolig sak. HAnnu har pratat med damian om mig. om att han är färdig med mig. han vill inte lära känna mig mer.
Han förstår mig inte. Han kan inte förstå hur jag kan VARA SÅ GLAD OCH POSITIV hela tiden...
hahah det ni!
så här såg jag ut när jag började plugga i lund.
och tio månader senare på hultsfred
något händ där va?
men bara man tränar lita kan man få allt.. eller hur var det nu?