media esta mentiendo

Av Andreas Bülow, Caracas Venezuela Medlem i Föreningen Hands Off Venezuela.
Översatt av Petra Edlund


OBS. Denna artikel avslutades söndagen den 15 februari kl 12.00 Venezulansk tid.
Dvs före offentliggörelsen av resultatet av dagens folkomröstning



Lögner och manipulationer i västliga medier. På politiken.dk kan man idag läa en artikel med överskriften ”Chavez vill vara evighetspresident” ( http://politiken.dk/indland/article649914.ece ). Artikeln består av en serie lögner, bl.a hävdar den at ”befolkningen i Venezuela bestämmer idag om presidenten Hugo Chavez får sitta 10 år till på posten.”.
Båda uttalandena är rena påhitten. Omröstningen idag bestämmer inte hurvida Chávez får 10 år till posten som president och det är också taget ur luften att Chavez vill bli ”evighetspresident”.

Omröstningen idag bestämmer däremot, om man skal ändra lagparagrafen i grundlagen som begränsar antalet gånger som en vald president kan ställa upp i omval. Om det blir ett JA i omröstningen ger det Chávez möjlighet att ställa upp som kandidat i presidentvalet, som han annars inte får, när hans mandatperiod går ut 2013. Det är inte en tillfällighet, att Politiken publicerar öppenbart lögnaktiga påståenden, som om det var fakta. I ett tidigare läsarbrev (http://debat.modkraft.dk/read.php?2,142676), som Politiken dessvärre antog, såg vi, hur deras journalistik gång på gång ger en förvriden bild av verkligheten och som ingår i en svart-vit kampanj emot Chávez och det socialistiska projektet.

Hyckleri.

Det är också värt att fråga, varför de västliga medierna talar om en ”evighetspresident”. I många västliga länder, finns det ingen begräsning gällande hur många mandatperioder en statsminister eller president får sitta. I Danmark har Anders Fogh stallt upp två gånger och han har friheten att ställa upp en tredje gång. Detsamma gäller för till exempel Spanien, England och Sverige. I Sverige satt en statsminister, Tage Erlander, i hela 23 år!

Samtidigt som det är värt att påpeka, att statsöverhuvudena i Danmark och de tre ovannämnda landen inte är demokratiskt valda, som i Venezuela. I dessa länder existerar fortfarande monarkin och där med är det konstitutionella statsöverhuvudet ej folkvalt, utan får ämbetet genom arv. En demokratisk opposition? Andra delar av pressen i både Europa och USA har framhållit studentprotesterna i Venezuela som ett tecken på en äkta demokratisk opposition, som modigt trotsar ”diktatorn” Chávez.
Det kan inte vara längre ifrån verkligheten. För det första så stöttar det stora flertalet av den venezuelanska ungdomen Chavez och den bolivarianska revolutionen. Detta sågs bland annat vid instiftningen av PSUVs (Chávez Socialistparti) ungdomsförbund i september 2008, som representerade 140 000 unga medlemmar landet över. De som har hållit studentprotester har i huvudsak varit från det gamla universiteten UCV (Universidad Central de Venezuela) UDO (Universidad de Oriente) och Universidad Simón Bolívar. Dessa universiteten instiftades innan Chávez kom till makten och har alltid haft en uppenbar högersammansättning, där unga från överklassen och små-borgligheten har dominerat. Deras demonstrationer har då också varit allt annat än fredliga och ”demokratiska”.
I en artikel på Venezuelanalysis.com (http://www.venezuelanalysis.com/news/4148), dokumenterade journalisterna George Gabriel och James Suggett, at det var studerande som vid flera tillfällen angrep polisen. Detta var till exempel fallet i Cagua i delstaten Aragua, där polisen var tvungna att anhålla 12 demonstranter som kastade molotov-coktails och gatsten. I städerna Mérida och San Cristobal lyckades oppositionella studenter sätta eld på torrt gräs och orsaka stora bränder. Liknande scener utspelade sig överallt i Venezuela. Colombianska Paramilitärer och försök till statskupp. Samtidigt har det också visats klara tecken på att oppositionen försöker skapa oro och rent av störta Chávez-regimen med våld. Under januari månad har den venezulanska underrättelsetjänsten avslöjat flera band av colombianska para-militära grupper i landet. Den 17 januari blev sex colombianer således arrestrade i Maracay i delstaten Aragua. De var i besittning av vapen, granater och två kilo sprängmedel. Den 27 januari blev 31 colombianer arresterade i kvarteret Petrare i Caracas, anklagade för att tillhöra en andisk colombansk para-militär grupp. En liknande sak utspelade sig i El Vigian i delstaten Mérida, där 4 colombianska visade sig tillhöra den facistiska gruppen ” den svarte örnens block” från Colombia. Man fann ett stort vapenlager med sprängmedel, rifflar, granater och kartor där terroristplaner var utmärkta. Minns också den misslyckade statskuppen som ägde rum i april 2002, där Venezuelas rika överklass. Med uppbackning av USA, försökte sätta Chávez på porten. Särskilt eftersom en ny kupplan blev avslöjad den 11 februari. I ett tal i nationell Tv förklarade Chávez (http://www.aporrea.org/ddhh/n128746.html), att flera personer i den venezuelanska militären hade skickat information till tidigare venezuelanska officerare som befinner sig i exil i USA. Kupplanen gick under namnet ”Operation oberoende”. Militärerna som var involverade i konspirationen försökte att skicka hemliga meddelanden till militärenheter där oppositionen sitter på borgmästarplatser, såsom Margarita, Carabobo, Táchira, och Zulia. De drivande militärerna har nu blivit arresterade. Omröstningen- från de fattiga venezulanernas perspektiv. Sett från de flesta fattiga venezulanernas perspektiv, handlar omröstningen inte bara om en formel ändring till rätten av att omvälja sin president. För arbetarna och de fattiga i Venezuela betyder valet av Chavez de sociala reformer som genomförts de senaste åren. I en tillvaro av revolution i vilken fackföreningar har blomstrat och alla möjliga slags folk, som annars stått utanför politiken har fått en röst och ett mål. Det är därför man vill välja om Chávez. Massorna är mycket praktiska människor. De säger: Om vi förlorar president ämbetet, kommer högern att förstöra alla de sociala projekt andra vinster och som revolutionen gett oss. Dessa tankar är välgrundade. Då guvernörsposten i Miranda togs i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band löpa amok genetmot kubanska läkare som arbetad i barrio-adentro- projektet. Detta avslöjar högerns verkliga intentioner. Det är också ett varsel om vad vi kan förvänta oss, om högern skulle vinna presidentposten. Det är därför som de flesta fattiga och arbetare vill kämpa för att vinna denna omröstning. Det är en mycket konkret önskan. De förstår mycket väl att Chávez är den enda kandidat som kan vinna över högern i nya val om presidentposten. Därför är omröstningen som en direkt kamp mellan revolution och kontrarevolution.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0