pq chávez?
Som sagt; seger i Folkomröstningen
Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen fredagen den 13 februari så samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal.
Och I folkomröstningen segrade ja sidan med god marginal. 54,9% röstade ja och 45,1% röstade nej Valdeltagandet var så högt som 70 %
Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder.
Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år.
Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar. Så varför vann ja den här gången efter de två senaste ”förlusterna”?
I december 2007 när jag själv befann mig i Venezuela förlorade Chavez omröstningen om reformen med knappa 200 000 röster samtidigt som två miljoner chavez anhängare inte gick och röstade.
Den gången handlade det också om att ändra i konstitutionen, men i 67 olika artiklar.
Vad exakt reformen handlade om var lite svårt att greppa och ledde till, som jag uppfattade det, En ganska stor förvirring och det är därför som jag tror att en del lät bli att rösta.
Oppositionen hade också då som nu fula knep för sig. Eftersom reformen var så omfattande så spred man misstolkningar av ändringsförslagen. Tex hävdades att regeringen skulle ha rätt att ta barnen ifrån hemmen. Påståenden som denna fick folk att bli osäkra.
Dessutom kan man se en tydlig trötthet hos folket. Och detta är ett farligt hot mot revolutionen.. De är trötta på otaliga kampanjer, tal, manifestationer och protester. Folk är trötta på att rösta. Venezuela måste vara ett av de mest demokratiska länderna i världen. Jag hörde en att de haft 14 valprocesser sedan Chavez valdes för första gången 1998. Men folk har röstat på Chavez och vill ha konkreta förändringar av samhället istället för fler omröstningar. Dessutom trodde alla att det skulle bli ett ja och kände därför att det inte var värt att köa 4 timmar ännu en gång. Detta var första gången som chavez förlorade.
Även de regionala valen i november förra året skulle kunna ses som en frammarsch för oppositionen. Detta trots att siffrorna visar att psuv-kandidater ändå fick 54% av rösterna lyckades oppositionen mobilisera och vann ganska få men strategiskt viktiga positioner i landet. Bland annat ledningen i den oljerikarika delstaten zulia och borgmästarskapet i caracas.
Men trots att dessa två val skulle kunna tolkas som att oppositionen och kontrarevolutionen går på frammarsch i Venezuela så visar folkomröstningen den 15 februari val på det helt motsatta. Oppositionen har inte ökat i antal. Utan chavez har ett fortsatt stort stöd hos massorna. Valdeltagandet i söndags ökade kraftigt jämfört med 2007.
1,7 miljoner fler röster för ett ja, medan oppositionen vuxit en halv miljon. Alltså vann chavez tillbaka de flesta av dem som inte gick och röstade 2007.
Detta visar på att massorna insett att om man låter bli att rösta går högern framåt och i och med det hotas de reformer som har genomförts.
Ett exempel på detta är tex då oppositionen övertog guvernörsposten i Miranda i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band angripa kubanska läkare som arbetade i barrio-adentro-projektet.
Man kan därför se valresultatet som en seger. Det handlar inte bara om rättigheten att kunna välja vem man vill utan det visar också på att chavez och revolutionen har fortsatt stort stöd. I och med att polariseringen i landet är så stor så är en ja röst en röst för revolutionen och en nej röst en röst för oppositionen. Folkomröstningen var ett av många slag mellan revolution och kontrarevolution
Varför är chavez så viktig för revolutionen, att han måste sitta en mandatperiod till?
Chavez är nyckelpersonen i processen. Just nu finns det ingen som skulle kunna ta hans plats. Chavez är den enda ledare som har möjlighet att vinna mot högerns kandidater. Tråkigt men sant. Den kemi och det utbyte som finns mellan folket och chavez kan inte liknas med något annat. Chavez är nödvändig för en fortsatt revolution för att har kommit att bli den viktigaste förespråkaren för folket. Man kan se att han är lyhörd mot massorna och det handlar om ett ge och ta förhållande.
Precis som chavez blir ett massorna kan massorna bli ett med chavez. Man känner att man kan påverka och kan kämpa för att få sin vilja igenom. Och det är det som kännetecknar revolutionen. Att massorna har ett politiskt intresse och är den drivande kraften i den förändrande processen. Politiken blir en del av människorna vardag och man kämpar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. En genomgående förändring av samhällsstrukturen.
Sen kan man tycka vad man vill om det faktum att chavez kan sitta vid makten otaliga år framöver. Även om man kan tycka att det är farligt med den här personkulten och chavister som målar upp chavez som en gud, även om han kan sägas ha genomfört mirakel för en stor del av befolkningen. Jag förstår varför han har det stöd han har. Men samtidigt gör inte en person revolution. Man kan tycka att revolutionen inte kan och får inte stå och falla med chavez. Den måste byggas på ett starkt socialistiskt parti där vem som helst skulle ha rätt värderingar, socialistisk skolning och känsla för att styra landets utveckling åt rätt håll. Ett parti där man kan plocka fram nya presidentkandidater. Men så är inte fallet.
Just nu hänger revolutionens framtid på chavez. Folket har inte förtroende för de människor som finns kring chavez. Många av dessa korrupta reformister eller högerpolitiker utklädda i röda t-shirtar maktgiriga människor som vill sätta käppar i hjulet för revolutionen. I och med splittringen och de många reformisterna på toppositioner är chavez nödvändig för en fortsatt revolution och en slutgiltlig seger.
Därför är valresultatet en seger för venezuelas folk och för socialister världen över,
Men nu när vi sett återigen att revolutionen har ett stöd hos folket är det hög tid att avancera. Man måste inse att en avancering är nödvändig. För att nå socialism och utrota klasskillnaderna kan man inte längre stå och vackla. Om inte revolutionen avancerar kommer den falla med oppostitonens attacker. För att få grepp om ekonomin och den stigande inflationen måste bankerna nationaliseras för att stoppa oligarkins ekonomiska sabotage måste storföretagen förstatligas och sättas under arbetarkontroll. för att jordbruket ska kunna utvecklas måste jorden vara statligt ägd.
Vad Venezuela som land behöver är en stark socialistisk ekonomi som inte bygger enbart på oljan. Och som chavez själv sa i sitt segertal så är det viktigaste att göra sig av med korruptionen och byråkratin för att revolutionen ska segra och man ska nå socialism.
Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen fredagen den 13 februari så samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal.
Och I folkomröstningen segrade ja sidan med god marginal. 54,9% röstade ja och 45,1% röstade nej Valdeltagandet var så högt som 70 %
Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder.
Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år.
Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar. Så varför vann ja den här gången efter de två senaste ”förlusterna”?
I december 2007 när jag själv befann mig i Venezuela förlorade Chavez omröstningen om reformen med knappa 200 000 röster samtidigt som två miljoner chavez anhängare inte gick och röstade.
Den gången handlade det också om att ändra i konstitutionen, men i 67 olika artiklar.
Vad exakt reformen handlade om var lite svårt att greppa och ledde till, som jag uppfattade det, En ganska stor förvirring och det är därför som jag tror att en del lät bli att rösta.
Oppositionen hade också då som nu fula knep för sig. Eftersom reformen var så omfattande så spred man misstolkningar av ändringsförslagen. Tex hävdades att regeringen skulle ha rätt att ta barnen ifrån hemmen. Påståenden som denna fick folk att bli osäkra.
Dessutom kan man se en tydlig trötthet hos folket. Och detta är ett farligt hot mot revolutionen.. De är trötta på otaliga kampanjer, tal, manifestationer och protester. Folk är trötta på att rösta. Venezuela måste vara ett av de mest demokratiska länderna i världen. Jag hörde en att de haft 14 valprocesser sedan Chavez valdes för första gången 1998. Men folk har röstat på Chavez och vill ha konkreta förändringar av samhället istället för fler omröstningar. Dessutom trodde alla att det skulle bli ett ja och kände därför att det inte var värt att köa 4 timmar ännu en gång. Detta var första gången som chavez förlorade.
Även de regionala valen i november förra året skulle kunna ses som en frammarsch för oppositionen. Detta trots att siffrorna visar att psuv-kandidater ändå fick 54% av rösterna lyckades oppositionen mobilisera och vann ganska få men strategiskt viktiga positioner i landet. Bland annat ledningen i den oljerikarika delstaten zulia och borgmästarskapet i caracas.
Men trots att dessa två val skulle kunna tolkas som att oppositionen och kontrarevolutionen går på frammarsch i Venezuela så visar folkomröstningen den 15 februari val på det helt motsatta. Oppositionen har inte ökat i antal. Utan chavez har ett fortsatt stort stöd hos massorna. Valdeltagandet i söndags ökade kraftigt jämfört med 2007.
1,7 miljoner fler röster för ett ja, medan oppositionen vuxit en halv miljon. Alltså vann chavez tillbaka de flesta av dem som inte gick och röstade 2007.
Detta visar på att massorna insett att om man låter bli att rösta går högern framåt och i och med det hotas de reformer som har genomförts.
Ett exempel på detta är tex då oppositionen övertog guvernörsposten i Miranda i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band angripa kubanska läkare som arbetade i barrio-adentro-projektet.
Man kan därför se valresultatet som en seger. Det handlar inte bara om rättigheten att kunna välja vem man vill utan det visar också på att chavez och revolutionen har fortsatt stort stöd. I och med att polariseringen i landet är så stor så är en ja röst en röst för revolutionen och en nej röst en röst för oppositionen. Folkomröstningen var ett av många slag mellan revolution och kontrarevolution
Varför är chavez så viktig för revolutionen, att han måste sitta en mandatperiod till?
Chavez är nyckelpersonen i processen. Just nu finns det ingen som skulle kunna ta hans plats. Chavez är den enda ledare som har möjlighet att vinna mot högerns kandidater. Tråkigt men sant. Den kemi och det utbyte som finns mellan folket och chavez kan inte liknas med något annat. Chavez är nödvändig för en fortsatt revolution för att har kommit att bli den viktigaste förespråkaren för folket. Man kan se att han är lyhörd mot massorna och det handlar om ett ge och ta förhållande.
Precis som chavez blir ett massorna kan massorna bli ett med chavez. Man känner att man kan påverka och kan kämpa för att få sin vilja igenom. Och det är det som kännetecknar revolutionen. Att massorna har ett politiskt intresse och är den drivande kraften i den förändrande processen. Politiken blir en del av människorna vardag och man kämpar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. En genomgående förändring av samhällsstrukturen.
Sen kan man tycka vad man vill om det faktum att chavez kan sitta vid makten otaliga år framöver. Även om man kan tycka att det är farligt med den här personkulten och chavister som målar upp chavez som en gud, även om han kan sägas ha genomfört mirakel för en stor del av befolkningen. Jag förstår varför han har det stöd han har. Men samtidigt gör inte en person revolution. Man kan tycka att revolutionen inte kan och får inte stå och falla med chavez. Den måste byggas på ett starkt socialistiskt parti där vem som helst skulle ha rätt värderingar, socialistisk skolning och känsla för att styra landets utveckling åt rätt håll. Ett parti där man kan plocka fram nya presidentkandidater. Men så är inte fallet.
Just nu hänger revolutionens framtid på chavez. Folket har inte förtroende för de människor som finns kring chavez. Många av dessa korrupta reformister eller högerpolitiker utklädda i röda t-shirtar maktgiriga människor som vill sätta käppar i hjulet för revolutionen. I och med splittringen och de många reformisterna på toppositioner är chavez nödvändig för en fortsatt revolution och en slutgiltlig seger.
Därför är valresultatet en seger för venezuelas folk och för socialister världen över,
Men nu när vi sett återigen att revolutionen har ett stöd hos folket är det hög tid att avancera. Man måste inse att en avancering är nödvändig. För att nå socialism och utrota klasskillnaderna kan man inte längre stå och vackla. Om inte revolutionen avancerar kommer den falla med oppostitonens attacker. För att få grepp om ekonomin och den stigande inflationen måste bankerna nationaliseras för att stoppa oligarkins ekonomiska sabotage måste storföretagen förstatligas och sättas under arbetarkontroll. för att jordbruket ska kunna utvecklas måste jorden vara statligt ägd.
Vad Venezuela som land behöver är en stark socialistisk ekonomi som inte bygger enbart på oljan. Och som chavez själv sa i sitt segertal så är det viktigaste att göra sig av med korruptionen och byråkratin för att revolutionen ska segra och man ska nå socialism.
Victoria popular!
Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen förra fredagen samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal. Och I söndagens folkomröstning segrade ja sidan med god marginal. 54,4% röstade ja och 46,6% röstade nej. Ja sidan vann med en miljon röster! Valdeltagandet var så högt som 70 % en ökning med två miljoner röster mot 2007. Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder. Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år. Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar.
Victoria popular!
Chavez valkampanj denna gång har varit oerhört kraftfull. Och det har gett resultat. I den stora marschen förra fredagen samlades en miljon människor på caracas gator för att lyssna på Chavez tal. Och I söndagens folkomröstning segrade ja sidan med god marginal. 54,4% röstade ja och 46,6% röstade nej. Ja sidan vann med en miljon röster! Valdeltagandet var så högt som 70 % en ökning med två miljoner röster mot 2007. Att omröstningen gick igenom innebär att kan Chavez ställa upp i nästa presidentval 2013 något att han annars varit tvungen att avstå ifrån eftersom konstitutionen tidigare sa att man bara kan sitt max två mandatperioder. Detta betyder att troligen att Chavez kommer att väljas om ännu en mandatperiod på sex år. Dvs. han kommer styra landet till 2019. Men bara om folket vill det. Inte automatiskt efter den här omröstningen som många medier felaktigt hävdar.
gano el si! (?)
Har fått insider information att ja sidan vunnit med stormarginal och att PSUV redan håller på att bygga upp scenen för att fira! :D
voto doble
Det pratas o att guvernören i tachira har röstat två gånger. för att det blev fel första gången. man stängda av maskinen och lät honom rösta en gång till. något som ska vaa omöjligt. jag vet inte vad som stämmer. men att man river sönder röstningslappen som tarek gör här
http://www.youtube.com/watch?v=MFw2uzd0iQ4
ska innebära tio års fängelse. det samma hände kandidatetn till borgmästar mandetn aristobulo. men han lämnade pappret vitt och röstade int igen.
http://www.youtube.com/watch?v=MFw2uzd0iQ4
ska innebära tio års fängelse. det samma hände kandidatetn till borgmästar mandetn aristobulo. men han lämnade pappret vitt och röstade int igen.
media esta mentiendo
Av Andreas Bülow, Caracas Venezuela Medlem i Föreningen Hands Off Venezuela.
Översatt av Petra Edlund
OBS. Denna artikel avslutades söndagen den 15 februari kl 12.00 Venezulansk tid.
Dvs före offentliggörelsen av resultatet av dagens folkomröstning
Lögner och manipulationer i västliga medier. På politiken.dk kan man idag läa en artikel med överskriften ”Chavez vill vara evighetspresident” ( http://politiken.dk/indland/article649914.ece ). Artikeln består av en serie lögner, bl.a hävdar den at ”befolkningen i Venezuela bestämmer idag om presidenten Hugo Chavez får sitta 10 år till på posten.”.
Båda uttalandena är rena påhitten. Omröstningen idag bestämmer inte hurvida Chávez får 10 år till posten som president och det är också taget ur luften att Chavez vill bli ”evighetspresident”.
Omröstningen idag bestämmer däremot, om man skal ändra lagparagrafen i grundlagen som begränsar antalet gånger som en vald president kan ställa upp i omval. Om det blir ett JA i omröstningen ger det Chávez möjlighet att ställa upp som kandidat i presidentvalet, som han annars inte får, när hans mandatperiod går ut 2013. Det är inte en tillfällighet, att Politiken publicerar öppenbart lögnaktiga påståenden, som om det var fakta. I ett tidigare läsarbrev (http://debat.modkraft.dk/read.php?2,142676), som Politiken dessvärre antog, såg vi, hur deras journalistik gång på gång ger en förvriden bild av verkligheten och som ingår i en svart-vit kampanj emot Chávez och det socialistiska projektet.
Hyckleri.
Det är också värt att fråga, varför de västliga medierna talar om en ”evighetspresident”. I många västliga länder, finns det ingen begräsning gällande hur många mandatperioder en statsminister eller president får sitta. I Danmark har Anders Fogh stallt upp två gånger och han har friheten att ställa upp en tredje gång. Detsamma gäller för till exempel Spanien, England och Sverige. I Sverige satt en statsminister, Tage Erlander, i hela 23 år!
Samtidigt som det är värt att påpeka, att statsöverhuvudena i Danmark och de tre ovannämnda landen inte är demokratiskt valda, som i Venezuela. I dessa länder existerar fortfarande monarkin och där med är det konstitutionella statsöverhuvudet ej folkvalt, utan får ämbetet genom arv. En demokratisk opposition? Andra delar av pressen i både Europa och USA har framhållit studentprotesterna i Venezuela som ett tecken på en äkta demokratisk opposition, som modigt trotsar ”diktatorn” Chávez.
Det kan inte vara längre ifrån verkligheten. För det första så stöttar det stora flertalet av den venezuelanska ungdomen Chavez och den bolivarianska revolutionen. Detta sågs bland annat vid instiftningen av PSUVs (Chávez Socialistparti) ungdomsförbund i september 2008, som representerade 140 000 unga medlemmar landet över. De som har hållit studentprotester har i huvudsak varit från det gamla universiteten UCV (Universidad Central de Venezuela) UDO (Universidad de Oriente) och Universidad Simón Bolívar. Dessa universiteten instiftades innan Chávez kom till makten och har alltid haft en uppenbar högersammansättning, där unga från överklassen och små-borgligheten har dominerat. Deras demonstrationer har då också varit allt annat än fredliga och ”demokratiska”.
I en artikel på Venezuelanalysis.com (http://www.venezuelanalysis.com/news/4148), dokumenterade journalisterna George Gabriel och James Suggett, at det var studerande som vid flera tillfällen angrep polisen. Detta var till exempel fallet i Cagua i delstaten Aragua, där polisen var tvungna att anhålla 12 demonstranter som kastade molotov-coktails och gatsten. I städerna Mérida och San Cristobal lyckades oppositionella studenter sätta eld på torrt gräs och orsaka stora bränder. Liknande scener utspelade sig överallt i Venezuela. Colombianska Paramilitärer och försök till statskupp. Samtidigt har det också visats klara tecken på att oppositionen försöker skapa oro och rent av störta Chávez-regimen med våld. Under januari månad har den venezulanska underrättelsetjänsten avslöjat flera band av colombianska para-militära grupper i landet. Den 17 januari blev sex colombianer således arrestrade i Maracay i delstaten Aragua. De var i besittning av vapen, granater och två kilo sprängmedel. Den 27 januari blev 31 colombianer arresterade i kvarteret Petrare i Caracas, anklagade för att tillhöra en andisk colombansk para-militär grupp. En liknande sak utspelade sig i El Vigian i delstaten Mérida, där 4 colombianska visade sig tillhöra den facistiska gruppen ” den svarte örnens block” från Colombia. Man fann ett stort vapenlager med sprängmedel, rifflar, granater och kartor där terroristplaner var utmärkta. Minns också den misslyckade statskuppen som ägde rum i april 2002, där Venezuelas rika överklass. Med uppbackning av USA, försökte sätta Chávez på porten. Särskilt eftersom en ny kupplan blev avslöjad den 11 februari. I ett tal i nationell Tv förklarade Chávez (http://www.aporrea.org/ddhh/n128746.html), att flera personer i den venezuelanska militären hade skickat information till tidigare venezuelanska officerare som befinner sig i exil i USA. Kupplanen gick under namnet ”Operation oberoende”. Militärerna som var involverade i konspirationen försökte att skicka hemliga meddelanden till militärenheter där oppositionen sitter på borgmästarplatser, såsom Margarita, Carabobo, Táchira, och Zulia. De drivande militärerna har nu blivit arresterade. Omröstningen- från de fattiga venezulanernas perspektiv. Sett från de flesta fattiga venezulanernas perspektiv, handlar omröstningen inte bara om en formel ändring till rätten av att omvälja sin president. För arbetarna och de fattiga i Venezuela betyder valet av Chavez de sociala reformer som genomförts de senaste åren. I en tillvaro av revolution i vilken fackföreningar har blomstrat och alla möjliga slags folk, som annars stått utanför politiken har fått en röst och ett mål. Det är därför man vill välja om Chávez. Massorna är mycket praktiska människor. De säger: Om vi förlorar president ämbetet, kommer högern att förstöra alla de sociala projekt andra vinster och som revolutionen gett oss. Dessa tankar är välgrundade. Då guvernörsposten i Miranda togs i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band löpa amok genetmot kubanska läkare som arbetad i barrio-adentro- projektet. Detta avslöjar högerns verkliga intentioner. Det är också ett varsel om vad vi kan förvänta oss, om högern skulle vinna presidentposten. Det är därför som de flesta fattiga och arbetare vill kämpa för att vinna denna omröstning. Det är en mycket konkret önskan. De förstår mycket väl att Chávez är den enda kandidat som kan vinna över högern i nya val om presidentposten. Därför är omröstningen som en direkt kamp mellan revolution och kontrarevolution.
Översatt av Petra Edlund
OBS. Denna artikel avslutades söndagen den 15 februari kl 12.00 Venezulansk tid.
Dvs före offentliggörelsen av resultatet av dagens folkomröstning
Lögner och manipulationer i västliga medier. På politiken.dk kan man idag läa en artikel med överskriften ”Chavez vill vara evighetspresident” ( http://politiken.dk/indland/article649914.ece ). Artikeln består av en serie lögner, bl.a hävdar den at ”befolkningen i Venezuela bestämmer idag om presidenten Hugo Chavez får sitta 10 år till på posten.”.
Båda uttalandena är rena påhitten. Omröstningen idag bestämmer inte hurvida Chávez får 10 år till posten som president och det är också taget ur luften att Chavez vill bli ”evighetspresident”.
Omröstningen idag bestämmer däremot, om man skal ändra lagparagrafen i grundlagen som begränsar antalet gånger som en vald president kan ställa upp i omval. Om det blir ett JA i omröstningen ger det Chávez möjlighet att ställa upp som kandidat i presidentvalet, som han annars inte får, när hans mandatperiod går ut 2013. Det är inte en tillfällighet, att Politiken publicerar öppenbart lögnaktiga påståenden, som om det var fakta. I ett tidigare läsarbrev (http://debat.modkraft.dk/read.php?2,142676), som Politiken dessvärre antog, såg vi, hur deras journalistik gång på gång ger en förvriden bild av verkligheten och som ingår i en svart-vit kampanj emot Chávez och det socialistiska projektet.
Hyckleri.
Det är också värt att fråga, varför de västliga medierna talar om en ”evighetspresident”. I många västliga länder, finns det ingen begräsning gällande hur många mandatperioder en statsminister eller president får sitta. I Danmark har Anders Fogh stallt upp två gånger och han har friheten att ställa upp en tredje gång. Detsamma gäller för till exempel Spanien, England och Sverige. I Sverige satt en statsminister, Tage Erlander, i hela 23 år!
Samtidigt som det är värt att påpeka, att statsöverhuvudena i Danmark och de tre ovannämnda landen inte är demokratiskt valda, som i Venezuela. I dessa länder existerar fortfarande monarkin och där med är det konstitutionella statsöverhuvudet ej folkvalt, utan får ämbetet genom arv. En demokratisk opposition? Andra delar av pressen i både Europa och USA har framhållit studentprotesterna i Venezuela som ett tecken på en äkta demokratisk opposition, som modigt trotsar ”diktatorn” Chávez.
Det kan inte vara längre ifrån verkligheten. För det första så stöttar det stora flertalet av den venezuelanska ungdomen Chavez och den bolivarianska revolutionen. Detta sågs bland annat vid instiftningen av PSUVs (Chávez Socialistparti) ungdomsförbund i september 2008, som representerade 140 000 unga medlemmar landet över. De som har hållit studentprotester har i huvudsak varit från det gamla universiteten UCV (Universidad Central de Venezuela) UDO (Universidad de Oriente) och Universidad Simón Bolívar. Dessa universiteten instiftades innan Chávez kom till makten och har alltid haft en uppenbar högersammansättning, där unga från överklassen och små-borgligheten har dominerat. Deras demonstrationer har då också varit allt annat än fredliga och ”demokratiska”.
I en artikel på Venezuelanalysis.com (http://www.venezuelanalysis.com/news/4148), dokumenterade journalisterna George Gabriel och James Suggett, at det var studerande som vid flera tillfällen angrep polisen. Detta var till exempel fallet i Cagua i delstaten Aragua, där polisen var tvungna att anhålla 12 demonstranter som kastade molotov-coktails och gatsten. I städerna Mérida och San Cristobal lyckades oppositionella studenter sätta eld på torrt gräs och orsaka stora bränder. Liknande scener utspelade sig överallt i Venezuela. Colombianska Paramilitärer och försök till statskupp. Samtidigt har det också visats klara tecken på att oppositionen försöker skapa oro och rent av störta Chávez-regimen med våld. Under januari månad har den venezulanska underrättelsetjänsten avslöjat flera band av colombianska para-militära grupper i landet. Den 17 januari blev sex colombianer således arrestrade i Maracay i delstaten Aragua. De var i besittning av vapen, granater och två kilo sprängmedel. Den 27 januari blev 31 colombianer arresterade i kvarteret Petrare i Caracas, anklagade för att tillhöra en andisk colombansk para-militär grupp. En liknande sak utspelade sig i El Vigian i delstaten Mérida, där 4 colombianska visade sig tillhöra den facistiska gruppen ” den svarte örnens block” från Colombia. Man fann ett stort vapenlager med sprängmedel, rifflar, granater och kartor där terroristplaner var utmärkta. Minns också den misslyckade statskuppen som ägde rum i april 2002, där Venezuelas rika överklass. Med uppbackning av USA, försökte sätta Chávez på porten. Särskilt eftersom en ny kupplan blev avslöjad den 11 februari. I ett tal i nationell Tv förklarade Chávez (http://www.aporrea.org/ddhh/n128746.html), att flera personer i den venezuelanska militären hade skickat information till tidigare venezuelanska officerare som befinner sig i exil i USA. Kupplanen gick under namnet ”Operation oberoende”. Militärerna som var involverade i konspirationen försökte att skicka hemliga meddelanden till militärenheter där oppositionen sitter på borgmästarplatser, såsom Margarita, Carabobo, Táchira, och Zulia. De drivande militärerna har nu blivit arresterade. Omröstningen- från de fattiga venezulanernas perspektiv. Sett från de flesta fattiga venezulanernas perspektiv, handlar omröstningen inte bara om en formel ändring till rätten av att omvälja sin president. För arbetarna och de fattiga i Venezuela betyder valet av Chavez de sociala reformer som genomförts de senaste åren. I en tillvaro av revolution i vilken fackföreningar har blomstrat och alla möjliga slags folk, som annars stått utanför politiken har fått en röst och ett mål. Det är därför man vill välja om Chávez. Massorna är mycket praktiska människor. De säger: Om vi förlorar president ämbetet, kommer högern att förstöra alla de sociala projekt andra vinster och som revolutionen gett oss. Dessa tankar är välgrundade. Då guvernörsposten i Miranda togs i november förra året, var det första den nya guvernören Radonski gjorde var att angripa Mision projekten och lät facistiska band löpa amok genetmot kubanska läkare som arbetad i barrio-adentro- projektet. Detta avslöjar högerns verkliga intentioner. Det är också ett varsel om vad vi kan förvänta oss, om högern skulle vinna presidentposten. Det är därför som de flesta fattiga och arbetare vill kämpa för att vinna denna omröstning. Det är en mycket konkret önskan. De förstår mycket väl att Chávez är den enda kandidat som kan vinna över högern i nya val om presidentposten. Därför är omröstningen som en direkt kamp mellan revolution och kontrarevolution.
la enmienda- a votar!
ja nu har omröstningen om ändringen av konstitionsförslaget börjat. Pratade just med en kompis som varit och röstat. han var där vid klockan tio venezulansk tid. och trots att röstningscentrana öppnade klockan sex var han den första som var där och röstade. lite oro väckande om folk inte röstar.
men men återkommer senare.
men men återkommer senare.
