La Peche Noir

Ny stad, nya möjligher. samma land. samma drömmar att slåss för. samma spöken att smita undan ifrån.än n gång flyr jag från ig själv. och det känns.. ja dt känns bra.
saknar såklart venezuela som tusan. det är n del av mig. aoset. ampen. skratten människorna och alla dessa otaliga minnen och allt man sett.
men ändå är jag nästan kvar är jag började. lite mer medvetn ite mer själväker och målinriktad.
mn förrvirringen över det här med förhålande dämpas ju av damian. jag kan fortfarande inte skrva ut det. allt blev så myckt svårare så ort jag kom till sverige. svårt att förklara. kanske ordnar det sig när han kommer kanske blir det värre.
i venezuela var det lixom en del av allt galet sm hände hela tiden. jag var den galna tjejen och ingen blev väl direkt förvånad. nu är det lite svårare. men jag ångrar mig inte en sekund.
Jag drömde världens finaste dröm om mitt ex i natt. jag ville aldrig vakna fast jag visste att jag skull plågas mer om jag fortsatte drömma.dt var så värkligt och jag nästan kunde känna hans doft. nu har jag haft hans ansikte på näthinnan hela dagen. och den skär igenm iris och alla äggvitämnen och skapar ångst rakt in i hjärnbalken, fastän man tyckr att den ångesten borde ha landat i ryggmärgen för länge sen. efter all den här tiden så är det väl där den sitter. den kommer aldrig lämna mig.
det går inte fly.. för den kryper ner i svanskotan och hänger eftr mig. det är bara att kapitulera och försöka levavidare.
men mest är det mitt eget fel.
för att jag är så jävla velig.
Kanske kan jag bli räddad. ikväll ska jag träffa två prsoner som är vädigt viktiga i mitt liv just nu. kanske kan dt distrahera rejält.

I treated you bad. brushed my face. couldnt love you more. you got a beuatiful taste.


ändå ar jag positiv. det kommer kanske ordna sig. och jag dör int om det int gör det.
jag är i sverige och avstånden har minskat.
saknar lund lite. men det känns jävligt bra här med. tantn är helt okej. lit konstigt frireligös men okej.
Jag ska bygga upp ngt slaggs liv här. mhm. frågan är om man någonsin kommer tillbaka till det förlovade landet.
Si senor.