om skillnader

Ja, hela tiden går det upp och ned. jag kan gå och sjunga högt för mig själv, le och känna lyckan bubbla i magen. nästa stund vill jag bara gå och lägga mig och dra täcket över huvudet.
Men ändå så är det bra.
Jag vill inte ens tänka på i höst. Alla borta från lund. Jag ensam i ett ruskigt lund. fyfan. jag vill bara att ha lite hjälp så jag kan fortsätta nån annanstans. Ingen finns kvar. they all goes away in the end. Till och med här.
Oriol drar nästa vecka, alvaro i mars. och sen DAMIAN: :( han har blivit erbjuden jobb i london. alla bara försvinner JÄMT! och jag är så jävla trött på det....
Det är bara lina och jag kvar här som svenskar nu. och jag kan tänka mig hu vi blir jämförda med varandra. las suecas. och det ger ig mindervärdeskomplex.
Lina pratar mer spanska, är gladare, är mer politisk korrekt, mer lesbisk, hon springer fortare, hoppar högre och spottar säkert längre. hon är äldre, mer blond, mer musikalisk, hon dansar bättre....
allt jag är, är tjockare.
image9
eller så.. inte riktigt men ändå.

Jag har funderat på det här med förhållanden. och vad jag vill egentligen. uppenbarligen är ett tvåpersonsförhållande något för mig. jag klarar inte av det. Jag har varit otrogen mot alla mina pojkvänner. antingen för att jag har otroligt dålig karaktär eller helt enkelt för att jag är skitskrajj varje gång som något börjar närma sig ett alltför seriöst stadium. Kanske för att jag inte ska bi för bunden til personen. för att jag är rädd att bli sårad själv. Lättare att såra än att bli sårad. Och för att jag kan vara så jävla svartsjuk ibland. något jag såklart är för stolt fr att erkänna.
Kanske bore jag satsa på öppna förhållanden för att inte såra någon. men alla jag känner som har något sådant är mer sönderslitna känslomässigt än andra. Men jag vet inte. Hursomhelst har jag insett att jag nog verkigen måste ta tag i mitt känslomässiga förflutna innan jag kan fortsätta.
Frågan är bara om hur man ska våga eller om man ska fortsätta fyra år till och sen göra slut på hela skiten.

På något sätt längtar jag mer efter Örebro än efter Lund.


image8

Nu gör mig tanken på lund rädd. Men jag har hittat en master i uppsala som jag vill läsa. men det är ett tag kvar tills dess. Och det är klart göteborg lockar.
Jag kommer aldrig plugga i örebro. men där finns hela tryggheten ändå. folk jag känner älskar och saknar.
och det kommer nog bli en fin sommar ändå.
Det första jag ska göra är att köpa mig trekilo lösgodis och spela tv-spel i två dygn.

men jag har framtidsångest.
något jag inte borde tänka på men ändå måste.
den största rädslan av all är att bli ensam.
Inte ens sputnik finns kvar.


image10





Kommentarer
Postat av: Ronjj

DU VET ATT DU ÄR SNYGGARE ÄN LINA! och alla andra svenskar. alla HÄR är så extremt fula o tjocka. och du är inte fet. om du börjar tjata om det vet du att jag kommer börja hata dig! jag hatar folksomsäger att dom är feta fast dom inteär det! trodde vi tyckte lika om det! och jag förstår faktiskt att du saknar johan! han var en super kille och du hjälpte till att skapa honom till det! om du nu inte kan komma över honom så kanske du kan ta upp kontakten igen och försöka bli vänner? man kan inte få mer än ett nej my love! jag saknar dig massor och längtar till sommaren och till vintern då VI ska till kuba!! det är du o jag som står varandra närmanst denna cp värld! du får inte bli som dom andra!! MISS YOU SIS

2008-02-15 @ 16:22:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback