om trötthet

jag är trött på det här.... livet
jag är trött på att vänta. att alltd längta nån annanstans. att alltid vilja bort. att aldrig vara nöjd.

det har inte alltid vart så. jag är trött på att vänta på ett slut.

det går inte.

nej jag klarar det inte..
jag väntar på ett till sådant ögonblick. jag söker efter det. ensam aldrig att jag skulle få någon hjälp. att nån skulle tänka som jag. det skulle vara så mycket enklare då. men det fins bara en som skulle förstå.

som när vi ler mot varandra. våra blickar möts och vi når känslan av ett totalt samförstånd. det vinns bara vi och världen försvinner. idioterna försvinner och kraven försvinner.
men det var så länge sen vi sågs. en evighet. en era som inte går att uttrycka i ord. känslorna och tankarna är för många för att kunna räknas. och vi har inte kommit halvvägs. och jag vet inte om minnena och löftena finns kvar hos någon annan än mig. men det är det ändå hoppet jag lever för.

jag är trött på att känna mig övervakad och instängd. kanske att jag förtjänar det. men jag står inte ut. jag gör allt för att smita utan att såra. och jag vill bara kramas.
jag vill ha närhet.

jag vill ha kärlek igen.

//P



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback